ORDLISTA / 240 TERMER

Finansordlistan

Korta definitioner som besvarar frågan direkt, med räkneexempel i kronor och källor. Från amortering till yield.

3

30-procentsregeln för värdepapper 30-procentsregeln syftar på att kapitalinkomster från värdepapper, som räntor, utdelningar och kapitalvinster, beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital i Sverige. Regeln gäller innehav på vanlig depå, medan ISK och kapitalförsäkring schablonbeskattas.

A

Aktieutdelning Aktieutdelning är den del av ett bolags vinst som betalas ut till aktieägarna, oftast i kronor per aktie en eller flera gånger per år. Utdelningen föreslås av styrelsen och beslutas av bolagsstämman.
Alfa (alpha) Alfa är ett mått på den del av en investerings avkastning som inte förklaras av marknadens utveckling och den risk som tagits. Positiv alfa innebär att en fond eller portfölj har gått bättre än sitt jämförelseindex efter riskjustering.
Allvädersportfölj En allvädersportfölj är en portfölj som är byggd för att klara alla ekonomiska klimat, med tillgångsslag som balanserar varandra vid tillväxt, recession, stigande inflation och deflation. Konceptet förknippas med den amerikanske förvaltaren Ray Dalio.
Amorteringsbefrielse Amorteringsbefrielse innebär att en låntagare under en period slipper amortera på sitt lån och bara betalar ränta. För bolån kan banken medge undantag från amorteringskravet vid särskilda skäl, till exempel sjukdom eller arbetslöshet, samt under en period för nyproducerade bostäder.
Amorteringsfritt Amorteringsfritt innebär att låntagaren under en period enbart betalar ränta på lånet utan att betala av på själva skulden. För svenska bolån krävs normalt amortering enligt Finansinspektionens regler, men banken kan medge amorteringsfrihet vid särskilda skäl.
Amorteringskrav Amorteringskravet är Finansinspektionens regel om att nya bolån över en viss belåningsgrad måste amorteras med en bestämd andel av lånebeloppet varje år. Kravet syftar till att dämpa hushållens skuldsättning.
Amorteringslättnad Amorteringslättnad är ett tillfälligt undantag från amorteringskravet som banken kan bevilja en bolånetagare som har särskilda skäl, till exempel inkomstbortfall vid arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. Lättnaden pausar eller minskar amorteringen under en begränsad tid, medan räntan fortsatt ska betalas.
Amorteringsplan En amorteringsplan är en överenskommen plan för hur ett lån ska betalas av över tid, med belopp och förfallodagar för varje delbetalning. Planen visar hur skulden minskar och hur mycket som är ränta respektive amortering.
Annuitetslån Annuitetslån är ett lån där summan av ränta och amortering är lika stor vid varje betalningstillfälle under hela löptiden. I början består betalningen mest av ränta, mot slutet mest av amortering.
Avbetalningsplan En avbetalningsplan är en överenskommelse om att betala ett köp eller en skuld i flera delbetalningar enligt ett bestämt schema, ofta månadsvis. Planen anger belopp, antal betalningar, ränta och eventuella avgifter.
Avi En avi är ett betalningsbesked som visar vilket belopp som ska betalas, till vilket konto och senast vilket datum. Vanliga exempel är låneavier, hyresavier och fakturaavier som skickas per post, som e-faktura eller dras via autogiro.
Aviavgift En aviavgift är en avgift som långivare och andra företag tar ut för att skicka en betalningsavi, ofta högre för pappersavi än för digital avisering. Avgiften är en del av kreditkostnaden och ska räknas in i lånets effektiva ränta.
Avkastning Avkastning är det ekonomiska resultatet av en investering, det vill säga värdeförändring plus eventuella utdelningar eller räntor, oftast uttryckt i procent av det investerade beloppet. Avkastning kan vara både positiv och negativ.
Avstämningsdag Avstämningsdag är den dag då ett bolag stämmer av sin aktiebok för att avgöra vilka aktieägare som har rätt till en viss bolagshändelse, till exempel utdelning, emission eller att delta på stämma. Den som är registrerad ägare på avstämningsdagen får rättigheten.

B

Barriär (barrier) En barriär är en förutbestämd kursnivå i en strukturerad placering, till exempel en mini future eller autocall, som utlöser en förändring i produkten när den nås. Vid en knock-out-barriär förfaller produkten i förtid.
Baspunkter (bps) En baspunkt (bps) är en hundradels procentenhet, alltså 0,01 procentenheter. Räntor och avgifter anges ofta i baspunkter, en höjning med 25 baspunkter betyder att räntan stiger med 0,25 procentenheter.
Beräkning av ränteskillnadsersättning Ränteskillnadsersättning beräknas i princip som skillnaden mellan lånets bundna ränta och en jämförelseränta, multiplicerad med kvarvarande skuld och återstående bindningstid, omräknad till dagens värde. Beloppet är bankens kompensation när ett bundet bolån löses i förtid.
Beta (betavärde) Beta är ett mått på hur mycket en akties kurs tenderar att röra sig i förhållande till marknaden som helhet. En aktie med beta 1,2 har historiskt rört sig cirka 20 procent mer än marknaden, både uppåt och nedåt.
Betalningsanmärkning En betalningsanmärkning är en notering hos kreditupplysningsföretag om att en person eller ett företag inte har betalat en skuld i tid, oftast efter ett fastställt krav via Kronofogden. För privatpersoner finns anmärkningen normalt kvar i tre år och försvårar lån, hyreskontrakt och abonnemang.
Betalningsplan En betalningsplan är en överenskommelse om att en skuld betalas av i delbetalningar enligt ett bestämt schema i stället för på en gång. Planen anger belopp, förfallodagar samt eventuella räntor och avgifter.
Bisnode Bisnode är ett data- och kreditupplysningsföretag som sedan 2021 ingår i amerikanska Dun & Bradstreet. I Sverige är Bisnode/Dun & Bradstreet en av de större aktörerna för kreditupplysningar vid sidan av UC.
Blancolån Ett blancolån är ett lån utan säkerhet, vilket innebär att långivaren inte kräver någon pant i form av bostad, bil eller annan egendom. Räntan är därför högre än på lån med säkerhet och sätts individuellt utifrån låntagarens kreditvärdighet.
Boendekalkyl En boendekalkyl är bankens beräkning av vad ett boende kostar per månad och om hushållets inkomster räcker för att klara lånet, även vid en betydligt högre ränta. Kalkylen avgör i praktiken hur mycket hushållet får låna.
Bolån Ett bolån är ett lån med bostaden som säkerhet, som används för att finansiera köp av villa, bostadsrätt eller fritidshus. Säkerheten gör bolån till den billigaste låneformen för hushåll, men lagstiftning och myndighetsregler styr kontantinsats och amortering.
Borgensåtagande Ett borgensåtagande är ett löfte att betala någon annans skuld om låntagaren inte gör det. Vid den vanligaste formen, proprieborgen, kan långivaren kräva borgensmannen direkt när betalning uteblir.
Borgenär Borgenär är den som har en fordran på någon annan, alltså den part som har rätt att få betalt, till exempel en bank som lånat ut pengar. Den som ska betala kallas gäldenär.
Bottenlån Bottenlån är den största delen av ett bolån, historiskt upp till cirka 75-85 procent av bostadens värde, med bostaden som säkerhet och lägst ränta. I dag använder de flesta banker ett samlat bolån, men begreppet lever kvar i vardagligt tal.
Brf-ekonomi Brf-ekonomi syftar på en bostadsrättsförenings ekonomiska ställning, till exempel lån per kvadratmeter, avgiftsnivå, sparande till underhåll och räntekänslighet. Föreningens ekonomi påverkar direkt medlemmarnas månadsavgift och risken för framtida höjningar.
Bruksvärdeshyra Bruksvärdeshyra är principen i svensk hyresrätt att hyran ska spegla lägenhetens bruksvärde, alltså standard, storlek, läge och förvaltningskvalitet, jämfört med likvärdiga lägenheter. Hyran sätts genom förhandlingar, inte fritt av marknaden.
Brygglån Ett brygglån är ett kortfristigt lån som överbryggar perioden mellan köpet av en ny bostad och försäljningen av den gamla, när pengarna från försäljningen ännu inte betalats ut. Lånet löses normalt så snart likviden från den sålda bostaden kommer in.
Budget En budget är en plan över förväntade inkomster och utgifter under en viss period, till exempel en månad eller ett år. Den används av både hushåll och företag för att styra ekonomin, prioritera mellan utgifter och upptäcka avvikelser i tid.
Buffertsparande Buffertsparande är pengar som sparas för oväntade utgifter och inkomstbortfall, till exempel en trasig vitvara, en tandläkarräkning eller en period utan jobb. Bufferten placeras normalt lättillgängligt, ofta på ett sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti.
Börsvärde Börsvärde är det totala marknadsvärdet på ett börsnoterat bolags samtliga aktier, beräknat som aktiekursen gånger antalet utestående aktier. Det visar vad marknaden som helhet prissätter hela bolaget till och styr bland annat indelningen i large cap, mid cap och small cap.

C

Capex Capex (capital expenditures) är ett företags utgifter för investeringar i anläggningstillgångar som maskiner, fastigheter, fordon och utrustning. Utgifterna kostnadsförs inte direkt utan skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod.
Certifikat Certifikat är börshandlade värdepapper utgivna av banker som följer en underliggande tillgång, till exempel ett index, en råvara eller en aktie, ibland med hävstång. Juridiskt är de skuldebrev, vilket innebär att innehavaren tar en kreditrisk på utgivaren.
Courtage Courtage är den avgift en bank eller nätmäklare tar ut för att utföra en köp- eller säljorder i värdepapper, oftast som en procentsats av affärens värde med ett minimibelopp. Courtaget är den direkta transaktionskostnaden vid aktiehandel.
CVaR (Conditional Value at Risk) CVaR, Conditional Value at Risk, mäter den genomsnittliga förlusten i de allra sämsta utfallen, de som ligger bortom VaR-gränsen. Måttet, som också kallas Expected Shortfall, svarar på frågan hur stor förlusten blir i genomsnitt när det väl går riktigt illa.

D

DCF (Discounted Cash Flow) DCF (Discounted Cash Flow) är en värderingsmodell där ett företags eller en tillgångs framtida kassaflöden räknas om till dagens värde med en diskonteringsränta. Summan av de diskonterade kassaflödena är tillgångens teoretiska värde.
Deflation Deflation är ett ihållande fall i den allmänna prisnivån, alltså motsatsen till inflation. Vid deflation stiger pengarnas köpkraft samtidigt som det reala värdet av skulder ökar.
Derivat Ett derivat är ett finansiellt instrument vars värde härleds från en underliggande tillgång, till exempel en aktie, ett index, en råvara, en valuta eller en ränta. Vanliga derivat är optioner, terminer, warranter och swappar.
Direktavkastning Direktavkastning är aktieutdelningen per aktie dividerad med aktiekursen, uttryckt i procent. Nyckeltalet visar hur stor del av det investerade beloppet som kommer tillbaka som utdelning varje år, givet oförändrad utdelning och kurs.
Diskonteringsränta Diskonteringsränta är den räntesats som används för att räkna om framtida betalningar till ett värde i dag, ett så kallat nuvärde. Ju högre diskonteringsränta, desto mindre är en framtida krona värd i dag.
Disponibel inkomst Disponibel inkomst är summan av alla inkomster efter skatt, inklusive bidrag och andra transfereringar, det vill säga de pengar ett hushåll faktiskt kan använda till konsumtion och sparande. Begreppet används både i privatekonomin och i officiell statistik.
Diversifiering Diversifiering innebär att sprida sitt sparande mellan olika tillgångar, branscher och marknader så att en enskild förlust får mindre effekt på helheten. Syftet är att sänka portföljens risk utan att i motsvarande grad sänka den förväntade avkastningen.
Dividend yield Dividend yield är den engelska termen för direktavkastning, det vill säga årlig utdelning per aktie delad med aktiekursen, uttryckt i procent. Nyckeltalet visar hur stor kontant utdelning en aktieägare får i förhållande till aktiens pris.
DPS (Dividend Per Share) DPS, Dividend Per Share, är utdelningen per aktie: bolagets totala utdelning delad med antalet aktier. Nyckeltalet används för att beräkna direktavkastning och för att följa hur utdelningen utvecklas över tid.
Driftskostnad Driftskostnad är den löpande kostnaden för att äga och använda en bostad, till exempel uppvärmning, el, vatten, sophämtning, försäkring och underhåll. I bostadsannonser anges driftskostnaden oftast som ett belopp per år.
Driftskostnader för bostad Driftskostnader för en bostad är de löpande utgifterna för att äga och använda den, till exempel uppvärmning, el, vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. De ingår i en boendekalkyl vid sidan av räntor, amorteringar och eventuella avgifter.
DSCR (Debt Service Coverage Ratio) DSCR (Debt Service Coverage Ratio) är ett nyckeltal som visar hur många gånger ett kassaflöde täcker räntor och amorteringar under en period. En DSCR över 1,0 betyder att kassaflödet räcker till hela skuldtjänsten med marginal.
Duration Duration är ett mått på hur känslig en obligation eller räntefond är för förändringar i marknadsräntorna, uttryckt i år. En tumregel är att priset faller med ungefär durationen gånger ränteuppgången i procentenheter.

E

E-faktura En e-faktura är en faktura som skickas digitalt direkt till mottagarens internetbank eller fakturasystem i stället för på papper eller som pdf via mejl. För privatpersoner innebär den att räkningen dyker upp färdigifylld i internetbanken och godkänns med några klick.
Effektiv avkastning Effektiv avkastning är den totala avkastningen på en placering när utdelningar eller räntor återinvesteras, omräknad till en årlig procentsats med ränta på ränta-effekt. För obligationer avser begreppet den årliga avkastningen om papperet hålls till förfall.
Effektiv kreditränta Effektiv kreditränta är kreditens totala kostnad, alltså ränta plus alla obligatoriska avgifter, omräknad till en årlig procentsats. Långivare måste enligt konsumentkreditlagen ange effektiv ränta i marknadsföring och avtal så att olika krediter går att jämföra.
Effektiv ränta Effektiv ränta är lånets totala kostnad per år uttryckt i procent av lånebeloppet, där även avgifter som uppläggningsavgift och aviavgift räknas in tillsammans med ränta på ränta-effekten. Den gör lån med olika avgiftsupplägg jämförbara, och långivare är skyldiga enligt konsumentkreditlagen att ange den.
Efterlevandepension Efterlevandepension är ett samlingsnamn för det ekonomiska stöd anhöriga kan få från det allmänna pensionssystemet när en nära anhörig dör, till exempel barnpension och omställningspension. Utöver det allmänna skyddet kan efterlevandeskydd finnas i tjänstepension och privata försäkringar.
Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för skydd i pensionssparande och försäkringar som gör att pengar betalas ut till familjen om spararen dör. Utan efterlevandeskydd tillfaller kapitalet i stället försäkringskollektivet, samtidigt som den egna pensionen blir något högre.
Eget kapital Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder, alltså den del av värdet som ägaren äger utan lån. I ett aktiebolag är det ägarnas kapital i bolaget, i en privatekonomi till exempel bostadens värde minus bolånet.
EPS (Earnings Per Share) EPS (Earnings Per Share), på svenska vinst per aktie, är bolagets nettovinst delad med antalet utestående aktier. Måttet visar hur stor del av vinsten som hör till varje enskild aktie och är grunden för bland annat P/E-talet.
ETC (Exchange Traded Commodity) En ETC (Exchange Traded Commodity) är ett börshandlat värdepapper som följer priset på en råvara eller råvarukorg, till exempel guld, silver eller olja. Juridiskt är en ETC ett skuldebrev från en utgivare, inte en fond, men den är ofta säkerställd med fysisk råvara eller andra tillgångar.
ETN (Exchange Traded Note) En ETN (exchange traded note) är ett börshandlat skuldebrev där utgivaren, ofta en bank, lovar en avkastning som följer ett index eller en tillgång, till exempel råvaror eller valutor. Till skillnad från en fond äger innehavaren inga underliggande tillgångar utan har en fordran på utgivaren, vilket innebär kreditrisk.
EV/EBIT EV/EBIT är ett värderingsmått som ställer företagets hela värde, Enterprise Value (börsvärde plus nettoskuld), mot rörelseresultatet EBIT. Måttet visar hur många års rörelsevinster marknaden betalar för bolaget, oberoende av hur det är finansierat.
EV/EBITDA EV/EBITDA är ett värderingsmått som sätter företagets hela värde inklusive nettoskuld, enterprise value, i relation till rörelseresultatet före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar, EBITDA. Måttet gör bolag med olika skuldsättning och avskrivningsprofil mer jämförbara än P/E-talet.

F

Faktorinvestering Faktorinvestering är en systematisk strategi där portföljen byggs kring faktorer som historiskt förknippats med högre riskjusterad avkastning, till exempel värde, momentum, kvalitet, storlek och låg volatilitet. Urvalet sker regelbaserat i stället för genom att välja enskilda aktier på magkänsla.
Fasträntekonto Ett fasträntekonto är ett sparkonto där räntan låses under en bestämd period, ofta mellan tre månader och fem år, i utbyte mot att pengarna binds. Uttag i förtid medför vanligen en avgift eller ett ränteavdrag.
FCF (Free Cash Flow) FCF, fritt kassaflöde, är de pengar ett företag har kvar av sitt operativa kassaflöde efter nödvändiga investeringar i verksamheten. Det fria kassaflödet kan användas till utdelning, återköp, amortering eller förvärv och är därför ett centralt mått vid aktievärdering.
Fill or kill (FOK) Fill or kill (FOK) är ett ordervillkor i värdepappershandel som innebär att ordern omedelbart måste utföras i sin helhet, annars makuleras den helt. Villkoret används för att undvika delavslut, där bara en del av det önskade antalet handlas.
Fondförsäkring En fondförsäkring är en pensions- eller livförsäkring där spararen själv väljer vilka fonder kapitalet placeras i och därmed bär hela placeringsrisken. Den skiljer sig från traditionell försäkring, där försäkringsbolaget förvaltar kapitalet och ofta lämnar någon form av garanti.
Forward rate (terminsränta) Forward rate, på svenska terminsränta, är den ränta som avtalas eller härleds idag för en låne- eller placeringsperiod som börjar först i framtiden. Den kan beräknas ur avkastningskurvans spoträntor och tolkas ofta som marknadens förväntan om framtida räntor.
Free float Free float är den andel av ett bolags aktier som är fritt tillgänglig för handel på börsen, det vill säga aktier som inte ägs långsiktigt av grundare, huvudägare eller staten. Måttet påverkar aktiens likviditet och bolagets vikt i aktieindex.
Fysisk replikering Fysisk replikering innebär att en indexfond eller ETF följer sitt index genom att faktiskt äga värdepapperen som ingår i indexet, antingen alla (full replikering) eller ett representativt urval (sampling). Motsatsen är syntetisk replikering, där indexutvecklingen skapas via derivatavtal.
Företagsobligation En företagsobligation är ett räntebärande värdepapper som ett företag ger ut för att låna pengar av investerare. Köparen får löpande ränta, kupong, och det nominella beloppet tillbaka på förfallodagen, förutsatt att företaget kan betala.
Förfallodag Förfallodag är den dag då en betalning senast ska vara mottagaren tillhanda, till exempel sista betaldag för en faktura eller ett lån. Efter förfallodagen kan dröjsmålsränta och avgifter tillkomma, och obetalda krav kan gå vidare till inkasso.
Förtidslösen Förtidslösen innebär att ett lån betalas tillbaka helt innan den avtalade löptiden eller räntebindningstiden är slut. Konsumenter har rätt att förtidslösa de flesta lån, men för bundna bolån kan långivaren ta ut ränteskillnadsersättning.

G

Genomsnittsmetoden Genomsnittsmetoden är huvudmetoden för att beräkna omkostnadsbelopp när aktier och andra värdepapper säljs från en vanlig depå. Alla köp av samma värdepapper slås ihop och ett genomsnittligt anskaffningsvärde per andel räknas fram, som sedan används för att beräkna vinst eller förlust.
Glidande medelvärde Ett glidande medelvärde är genomsnittet av en akties eller ett index stängningskurser under ett rullande antal dagar, till exempel 50 eller 200. Det används i teknisk analys för att jämna ut dagliga svängningar och synliggöra den underliggande trenden.
GTC-order (Good Till Cancelled) En GTC-order, good till cancelled, är en börsorder som ligger kvar i orderboken tills den utförs eller aktivt tas bort, i stället för att förfalla vid handelsdagens slut. Hos svenska mäklare motsvaras den ofta av ordervillkoret giltig till och med ett valt datum.
Gäldenär En gäldenär är den som har en skuld till någon annan, till exempel en låntagare som är skyldig banken pengar. Motparten, den som har rätt att kräva betalning, kallas borgenär.

H

Handpenningslån Ett handpenningslån är ett kortfristigt lån som täcker handpenningen, vanligen 10 procent av köpeskillingen, när du köpt en ny bostad innan du fått betalt för din gamla. Lånet löses normalt när den gamla bostaden är såld och tillträdd.
HPR (Holding Period Return) HPR, Holding Period Return, är den totala avkastningen på en investering under hela innehavstiden, inklusive både värdeförändring och utdelningar, uttryckt i procent av det investerade beloppet. Måttet tar inte hänsyn till hur lång innehavstiden är.
Hurdle rate Hurdle rate, på svenska ofta tröskelränta eller avkastningskrav, är den lägsta avkastning en investering måste ge för att vara motiverad att genomföra. Begreppet används vid företags investeringsbeslut och i fonder, där förvaltaren ofta bara får resultatbaserad avgift på avkastning över tröskeln.
Hävstång Hävstång innebär att en investering görs med lånat kapital eller derivat så att exponeringen blir större än det egna insatta beloppet. Både vinster och förluster förstoras då i motsvarande grad.

I

Individuellt pensionssparande (IPS) Individuellt pensionssparande (IPS) är en kontoform för privat pensionssparande där pengarna är låsta till tidigast 55 års ålder och beskattas som inkomst vid uttag. Sedan avdragsrätten togs bort 2016 är IPS i praktiken bara förmånligt för den som helt saknar tjänstepension eller som driver enskild näringsverksamhet.
Information ratio (informationskvot) Information ratio, på svenska informationskvot, är ett mått på riskjusterad överavkastning: portföljens avkastning utöver jämförelseindex delad med den aktiva risken, tracking error. En högre kvot betyder mer överavkastning per enhet aktiv risk som förvaltaren tagit.
Inkasso Inkasso är indrivning av förfallna skulder, oftast genom att ett inkassobolag skickar ett inkassokrav med lagstadgad avgift. Ett inkassokrav ger i sig ingen betalningsanmärkning, men en obetald skuld kan gå vidare till Kronofogden.
Inkomstbasbelopp Inkomstbasbeloppet är ett belopp som fastställs varje år utifrån inkomstutvecklingen i Sverige och som främst styr tak och gränser i det allmänna pensionssystemet. Det används bland annat för intjänandetaket i allmän pension och för gränser i skattereglerna för fåmansbolag.
Inteckning En inteckning är en registrering i fastighetsregistret av ett visst belopp som fastigheten kan pantsättas för. Beviset på inteckningen kallas pantbrev, och det är pantbrevet ägaren lämnar som säkerhet till banken vid ett bolån.
Investeraravdrag Investeraravdraget är ett skatteavdrag för privatpersoner som köper andelar i mindre företag vid bolagets bildande eller vid nyemission. Avdrag medges med hälften av betalningen för andelarna i inkomstslaget kapital, upp till ett takbelopp.
Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto (ISK) är en svensk sparform där aktier, fonder och andra värdepapper schablonbeskattas utifrån kontots värde i stället för att varje vinst beskattas för sig. Innehavaren slipper deklarera enskilda köp och försäljningar.

K

K10-blankett K10 är den deklarationsbilaga som ägare av kvalificerade andelar i fåmansföretag lämnar varje år. På blanketten beräknas gränsbeloppet, alltså hur stor utdelning eller kapitalvinst som beskattas med 20 procent enligt 3:12-reglerna.
K4-blankett K4 är en bilaga till inkomstdeklarationen där försäljningar av aktier och andra värdepapper redovisas. På blanketten anges försäljningspris och omkostnadsbelopp så att kapitalvinst eller kapitalförlust kan räknas fram och beskattas.
Kalkylränta Kalkylränta är den räntesats som används i en ekonomisk kalkyl för att värdera framtida betalningar eller testa om en budget håller. Banker använder till exempel en kalkylränta som är klart högre än den faktiska bolåneräntan när de prövar om ett hushåll klarar stigande räntor.
Kalkylränta (bolån) Kalkylränta är den räntesats banken räknar med i sin kreditprövning för att bedöma om en bolånesökande klarar väsentligt högre räntor än dagens. Kalkylräntan ligger vanligen flera procentenheter över den faktiska bolåneräntan och avgör hur mycket hushållet får låna.
Kalkylränta (WACC) Kalkylränta är den avkastning som krävs för att en investering ska anses lönsam, och används som diskonteringsränta i investeringskalkyler. För företag används ofta WACC, Weighted Average Cost of Capital, som kalkylränta: den genomsnittliga kostnaden för eget och lånat kapital vägd efter deras andelar.
KALP (kvar att leva på) KALP, kvar att leva på, är bankens beräkning av hur mycket pengar ett hushåll har kvar varje månad när boendekostnader, lånekostnader och schablonmässiga levnadskostnader dragits från inkomsten efter skatt. Kalkylen används vid kreditprövning, framför allt för bolån.
Kapitalförlust En kapitalförlust uppstår när en tillgång, till exempel aktier, fonder eller en bostad, säljs för mindre än omkostnadsbeloppet, alltså vad den kostat att köpa inklusive förbättringar och courtage. Förlusten kan helt eller delvis dras av i deklarationen mot kapitalvinster och andra kapitalinkomster.
Kapitalvinst Kapitalvinst är vinsten som uppstår när en tillgång, till exempel aktier, fonder eller en bostad, säljs för mer än omkostnadsbeloppet, alltså inköpspriset med tillägg för vissa kostnader. Vinsten beskattas i inkomstslaget kapital.
Kassaflödesvärdering Kassaflödesvärdering är en metod för att värdera ett företag eller en tillgång utifrån de framtida kassaflöden den väntas ge, omräknade till dagens värde med en diskonteringsränta. Metoden kallas ofta DCF-värdering, efter engelskans discounted cash flow.
Kill switch Kill switch är en nödstoppsfunktion i värdepappershandel som omedelbart stoppar all orderläggning, till exempel när en handelsalgoritm beter sig fel. Handelsplatser och firmor som bedriver algoritmisk handel ska enligt EU:s regelverk kunna avbryta handeln direkt med en sådan funktion.
Konsumentkreditlagen Konsumentkreditlagen är den svenska lag som skyddar konsumenter som tar lån eller köper på kredit, med regler om bland annat kreditprövning, information om effektiv ränta och 14 dagars ångerrätt. Lagen är tvingande till konsumentens förmån, så avtalsvillkor som är sämre än lagen gäller inte.
Konvexitet Konvexitet beskriver hur en obligations räntekänslighet förändras när räntan rör sig, alltså krökningen i sambandet mellan pris och ränta. Durationen fångar den raka priseffekten, medan konvexiteten förklarar varför prisuppgången vid ett räntefall är större än prisfallet vid en lika stor ränteuppgång.
Korrelationskoefficient Korrelationskoefficienten mäter hur två tillgångars avkastningar rör sig i förhållande till varandra på en skala från -1 till +1. Värdet +1 betyder att de alltid rör sig lika, 0 att de saknar samband och -1 att de rör sig helt motsatt.
KPI (konsumentprisindex) KPI, konsumentprisindex, mäter hur priserna på de varor och tjänster som svenska hushåll konsumerar utvecklas över tid. Förändringen i KPI är det vanligaste måttet på inflation i Sverige och beräknas varje månad av SCB.
KPIF KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, är Riksbankens målvariabel för inflationen och mäter prisutvecklingen på hushållens konsumtion utan den direkta effekten av ändrade boräntor. Inflationsmålet är att KPIF ska öka med 2 procent per år.
Kreditavgift Kreditavgift är ett samlingsnamn för de avgifter en kreditgivare tar ut utöver räntan, till exempel uppläggningsavgift, aviavgift och uttagsavgift. Avgifterna är en del av den totala kreditkostnaden och ska räknas in i den effektiva räntan.
Kreditcykel Kreditcykeln beskriver hur tillgången på lån och krediter i ekonomin växer och krymper i återkommande vågor. I expansionsfasen lånar hushåll och företag mer till generösare villkor, medan kreditgivningen stramas åt i nedgångsfasen, vilket ofta förstärker konjunktursvängningarna.
Kreditgivare En kreditgivare är det företag som lånar ut pengar eller ger kredit, till exempel en bank, ett kreditmarknadsbolag eller ett konsumentkreditinstitut. Kreditgivare till konsumenter står under Finansinspektionens tillsyn och måste bland annat göra kreditprövning enligt konsumentkreditlagen.
Kreditgräns Kreditgräns är det högsta belopp som kan utnyttjas på en kredit, till exempel ett kreditkort eller en kontokredit. Ränta betalas normalt bara på den del av krediten som faktiskt används, inte på hela gränsen.
Kreditkort Ett kreditkort är ett betalkort där köpen samlas på en kredit som betalas i efterhand, oftast med möjlighet att delbetala mot ränta. Den som betalar hela fakturan i tid utnyttjar den räntefria perioden och slipper räntekostnader helt.
Kreditkortsränta Kreditkortsränta är den ränta som tas ut på utnyttjad kredit på ett kreditkort när fakturan inte betalas i sin helhet inom den räntefria perioden. Räntan är ofta väsentligt högre än på bolån och privatlån, ofta i spannet 10-25 procent effektivt.
Kreditkostnad Kreditkostnad är summan av alla kostnader för en kredit, det vill säga ränta plus avgifter som uppläggningsavgift och aviavgift, under hela löptiden. Den visar vad lånet faktiskt kostar utöver återbetalningen av själva lånebeloppet.
Kreditköp Ett kreditköp är ett köp av en vara eller tjänst där betalningen helt eller delvis skjuts upp, till exempel genom faktura, delbetalning eller kontokredit. När köparen är privatperson regleras kreditköpet av konsumentkreditlagen.
Kreditpoäng Kreditpoäng, ofta kallat kreditscore, är ett siffervärde som sammanfattar hur kreditvärdig en person bedöms vara. Poängen bygger bland annat på betalningshistorik, skulder, inkomst och antal kreditförfrågningar och används av långivare för att bedöma risk.
Kreditprövning Kreditprövning är den bedömning av en sökandes ekonomi och återbetalningsförmåga som en långivare enligt konsumentkreditlagen måste göra innan en kredit beviljas. Den bygger bland annat på inkomster, skulder, utgifter och i regel en kreditupplysning.
Kreditrisk Kreditrisk är risken att en låntagare eller motpart inte kan fullgöra sina betalningar, så att långivaren eller investeraren förlorar hela eller delar av sitt kapital och sin ränta. Den prissätts genom att mer riskfyllda låntagare får betala högre ränta.
Kredittid Kredittid är den tid som löper från att en kredit lämnas till dess att den ska vara helt återbetald, till exempel tiden mellan fakturadatum och förfallodag eller ett låns hela löptid. Längre kredittid ger lägre betalning per månad men oftast högre total kostnad.
Kreditupplysning En kreditupplysning är en sammanställning av uppgifter om en persons eller ett företags ekonomi, till exempel inkomst, skulder och betalningsanmärkningar. Långivare hämtar den för att bedöma återbetalningsförmågan innan de beviljar kredit.
Kreditvärdighet Kreditvärdighet är en bedömning av hur sannolikt det är att en person eller ett företag kan betala tillbaka en kredit. Bedömningen bygger bland annat på inkomst, skulder, betalningshistorik och eventuella betalningsanmärkningar, och avgör både om kredit beviljas och till vilken ränta.
Kronofogden Kronofogden är den statliga myndighet som fastställer och driver in obetalda skulder i Sverige, bland annat genom betalningsföreläggande, utmätning och skuldsanering. Myndigheten arbetar även förebyggande mot överskuldsättning.
Kurtosis Kurtosis, på svenska ibland toppighet, är ett statistiskt mått på hur tjocka svansarna i en avkastningsfördelning är, alltså hur ofta extrema utfall inträffar jämfört med normalfördelningen. Hög kurtosis betyder att mycket stora upp- och nedgångar är vanligare än standardmodeller antar.
Kvar att leva på-kalkyl (KALP) En kvar att leva på-kalkyl, ofta förkortad KALP, är bankens beräkning av hur mycket pengar ett hushåll har kvar varje månad efter boendekostnader, lånekostnader och schablonmässiga levnadskostnader. Kalkylen avgör i praktiken ofta hur stort bolån hushållet beviljas.
Källskatt på utdelning Källskatt på utdelning är skatt som dras direkt vid utbetalningen av en aktieutdelning, innan pengarna når ägaren. För svenska sparare handlar det oftast om utländsk källskatt på utdelningar från utländska aktier, ofta 15 procent enligt skatteavtal.

L

Lagfart Lagfart är den officiella registreringen hos Lantmäteriet av vem som äger en fastighet. Den som köper hus eller tomt ansöker om lagfart och betalar stämpelskatt samt en expeditionsavgift.
Lagfartskostnad Lagfartskostnad är det köparen betalar för att registreras som ägare till en fastighet: stämpelskatt på 1,5 procent av köpeskillingen för privatpersoner samt en expeditionsavgift. Kostnaden betalas i samband med ansökan om lagfart hos Lantmäteriet.
Large cap Large cap är börsens segment för de största bolagen. På Nasdaq Stockholm placeras bolag med ett börsvärde över en miljard euro i large cap, medan mindre bolag hamnar i mid cap eller small cap.
LCR (Liquidity Coverage Ratio) LCR, Liquidity Coverage Ratio eller likviditetstäckningsgrad, är ett regulatoriskt mått som visar om en bank har tillräckligt med höglikvida tillgångar för att klara sina nettoutflöden av pengar under 30 dagar av allvarlig stress. Kravet för banker inom EU är minst 100 procent.
Likvidavräkning En likvidavräkning är den ekonomiska slutredovisning som upprättas vid en bostadsaffär och som visar hur köpeskillingen fördelas mellan parterna. Den tar upp handpenning, lån som löses, mäklararvode och fördelning av löpande kostnader kring tillträdesdagen.
Likviditet Likviditet beskriver hur snabbt och enkelt något kan omvandlas till kontanter. För ett företag betyder god likviditet att det kan betala sina räkningar i tid, och för en aktie eller marknad att det går att köpa och sälja utan att priset påverkas nämnvärt.
Limitorder En limitorder är en börsorder där den som handlar anger ett högsta pris vid köp eller ett lägsta pris vid försäljning. Ordern utförs bara till limitpriset eller bättre, annars ligger den kvar i orderboken tills den matchas eller förfaller.
LTV (Loan to Value) LTV (loan to value) är belåningsgraden, alltså lånets storlek i förhållande till värdet på den tillgång som är säkerhet, oftast en bostad. Ett bolån på 3 miljoner kronor på en bostad värd 4 miljoner ger en LTV på 75 procent.
Låneavtal Ett låneavtal är ett avtal mellan långivare och låntagare som reglerar lånebelopp, ränta, avgifter, återbetalning och vad som gäller vid utebliven betalning. För lån till konsumenter ställer konsumentkreditlagen särskilda krav på avtalets form och innehåll.
Löneväxling Löneväxling innebär att en anställd avstår en del av sin bruttolön i utbyte mot att arbetsgivaren betalar in motsvarande belopp till tjänstepensionen. Upplägget är normalt bara förmånligt för den som efter växlingen har en lön över gränsen på 8,07 inkomstbasbelopp per år, eftersom lägre lön annars minskar den allmänna pensionen.

M

Marginalkrav Marginalkrav, eller säkerhetskrav, är det belopp en mäklare eller börs kräver att du sätter av som säkerhet för att få hålla en position med hävstång, till exempel terminer, utfärdade optioner eller blankning. Kravet uttrycks ofta som en procentandel av positionens värde.
Marginalskatt Marginalskatt är den skatt som tas ut på den sist intjänade kronan, alltså hur mycket av en inkomstökning som försvinner i skatt. Den är inte samma sak som genomsnittsskatten och stiger i trappsteg när inkomsten passerar olika gränser, framför allt brytpunkten för statlig inkomstskatt.
Market order En market order är en börsorder som köper eller säljer direkt till bästa tillgängliga pris i orderboken. Avslut är i princip garanterat, men priset kan avvika från senaste betalkurs, särskilt i aktier med låg handel.
Max drawdown Max drawdown är den största procentuella nedgången från en topp till efterföljande botten i värdet på en portfölj, fond eller aktie under en viss period. Måttet visar det värsta historiska värdetapp en investerare hade kunnat drabbas av med sämsta tänkbara tajming.
Mid Cap Mid Cap är segmentet på Nasdaq Stockholm för medelstora börsbolag, med ett börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro. Segmentet ligger mellan Small Cap och Large Cap och styr hur bolagen sorteras på börsen, inte vilka regler de lyder under.
Mini future En mini future är en börshandlad hävstångsprodukt som följer en underliggande tillgång, till exempel ett index, en aktie eller en råvara, med inbyggd hävstång och en förutbestämd stop loss-nivå. Når den underliggande tillgången stop loss-nivån förfaller produkten i förtid och större delen av det satsade kapitalet kan gå förlorat.
Minusränta Minusränta, eller negativ ränta, innebär att räntesatsen är under noll så att långivaren i praktiken betalar för att låna ut pengar. Sverige hade negativ styrränta 2015-2019, men vanliga sparkonton för privatpersoner fick i regel inte minusränta.
Modifierad duration Modifierad duration mäter hur mycket priset på en obligation eller räntefond förändras när marknadsräntan rör sig med en procentenhet. En modifierad duration på 5 betyder att priset faller cirka 5 procent om räntan stiger en procentenhet, och stiger ungefär lika mycket om räntan faller.
Multipelvärdering Multipelvärdering är en metod att värdera företag genom att jämföra nyckeltal, så kallade multiplar som P/E eller EV/EBITDA, med liknande bolag. Bolagets vinst, resultat eller omsättning multipliceras med en multipel hämtad från jämförbara företag för att uppskatta värdet.

N

NAIRU NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment, är den arbetslöshetsnivå som är förenlig med stabil inflation. Faller arbetslösheten under NAIRU tenderar löner och priser att accelerera, ligger den över dämpas inflationstrycket.
NAV (Net Asset Value) NAV, Net Asset Value, är värdet av en fonds tillgångar minus dess skulder, delat med antalet fondandelar. NAV-kursen anger vad en fondandel är värd och är det pris som köp och inlösen i vanliga fonder sker till.
Net debt (nettoskuld) Net debt, på svenska nettoskuld, är ett företags räntebärande skulder minus kassa och andra likvida medel. Måttet visar den verkliga skuldbördan om tillgänglig kassa användes för att betala av skulderna, och är negativt när kassan är större än skulderna.
Nominell ränta Nominell ränta är den räntesats som anges på ett lån eller ett sparande innan hänsyn tas till avgifter och inflation. Den visar priset på själva krediten men underskattar ofta den verkliga kostnaden, som i stället fångas av den effektiva räntan.
NPV (nettonuvärde) NPV, nettonuvärde, är summan av en investerings alla framtida in- och utbetalningar omräknade till dagens värde med en kalkylränta, minus den ursprungliga investeringen. Ett positivt NPV betyder att investeringen väntas skapa värde utöver det avkastningskrav som använts i kalkylen.

O

Omkostnadsbelopp Omkostnadsbelopp är den skattemässiga anskaffningskostnaden för en tillgång, alltså vad du betalat vid köpet inklusive courtage och eventuella förbättringsutgifter. Beloppet dras av från försäljningspriset när kapitalvinst eller kapitalförlust ska beräknas.
Omstartslån Omstartslån är ett lån riktat till personer som fått avslag hos vanliga banker, ofta på grund av betalningsanmärkningar eller många dyra krediter. Lånet används vanligen för att lösa befintliga skulder och tas i regel med bostaden som säkerhet.
Ongoing charges (löpande kostnader) Ongoing charges, på svenska löpande kostnader, är en fonds samlade årliga kostnader uttryckta i procent av fondförmögenheten, så som de redovisas i fondens faktablad. Måttet omfattar förvaltningsavgift och administrativa kostnader, men inte spararens eget courtage eller eventuella resultatbaserade avgifter, som redovisas separat.
Opex (Operating Expenses) Opex, Operating Expenses, är ett företags löpande driftskostnader, till exempel löner, hyra, el, marknadsföring och underhåll. Begreppet ställs mot capex, som är investeringar i tillgångar med längre livslängd.
Option En option är ett derivatkontrakt som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris inom eller vid en viss tidpunkt. För rättigheten betalar köparen en premie till utfärdaren.
Orderdjup Orderdjup är en sammanställning av alla köp- och säljorder som ligger i en akties orderbok på olika prisnivåer. Det visar hur stor volym som väntar på varje nivå och ger en bild av likviditeten i aktien.
Output gap (BNP-gap) Output gap, på svenska ofta BNP-gap, är skillnaden mellan ekonomins faktiska produktion och den potentiella produktion som är möjlig utan att inflationen tar fart, uttryckt i procent av potentiell BNP. Ett positivt gap tyder på överhettning, medan ett negativt gap tyder på lågkonjunktur med lediga resurser.

P

P/E-tal P/E-tal (price/earnings) visar hur aktiekursen förhåller sig till bolagets vinst per aktie. Ett P/E-tal på 15 betyder att aktien kostar 15 gånger årsvinsten, alltså att det med oförändrad vinst tar 15 år för vinsterna att motsvara priset.
P/S-tal P/S-talet, price/sales, är börsvärdet delat med bolagets omsättning, alltså priset per försäljningskrona. Nyckeltalet används ofta för att värdera tillväxtbolag som ännu inte visar vinst.
Pantbrevskostnad Pantbrevskostnad är avgiften för att ta ut nya pantbrev i en fastighet: stämpelskatt på 2 procent av pantbrevets belopp plus en expeditionsavgift. Kostnaden uppstår bara för pantbrev som inte redan finns i fastigheten.
Pantsättning Pantsättning innebär att en tillgång lämnas som säkerhet för ett lån, så att långivaren har rätt att ta tillgången i anspråk om lånet inte betalas. Fastigheter pantsätts via pantbrev, bostadsrätter genom notering hos föreningen och värdepapper genom pantavtal med banken.
Payback-tid Payback-tid, på svenska återbetalningstid, är den tid det tar innan de ackumulerade kassaflödena från en investering motsvarar det investerade beloppet. Måttet är enkelt att räkna och förstå, men tar i sin grundform inte hänsyn till ränta eller till kassaflöden efter återbetalningspunkten.
PEG-tal PEG-talet är P/E-talet delat med bolagets förväntade årliga vinsttillväxt i procent. Det används för att bedöma om en aktie är dyr eller billig i förhållande till hur snabbt vinsten växer.
Pensionsprognos En pensionsprognos är en uppskattning av den framtida pensionen baserad på intjänade pensionsrätter, nuvarande sparande och antaganden om lön, avkastning och pensionsålder. Prognosen visas ofta som ett månadsbelopp i dagens penningvärde.
Premiepension (PPM) Premiepension (PPM) är den del av den allmänna pensionen där 2,5 procent av pensionsunderlaget varje år sätts av till fonder som spararen kan välja själv. Den som inte gör något val får det statliga förvalet AP7 Såfa.
Privatlån Ett privatlån är ett lån utan säkerhet som kan användas fritt, till exempel till renovering, bil eller att lösa dyrare krediter. Eftersom banken saknar pant är räntan högre än på bolån och sätts ofta individuellt utifrån låntagarens kreditvärdighet.
Proprieborgen Proprieborgen är ett borgensåtagande där borgensmannen svarar för skulden såsom för egen skuld, vilket innebär att långivaren kan kräva borgensmannen direkt utan att först ha försökt få betalt av låntagaren. Det är den helt dominerande borgensformen vid lån.

R

Rak amortering Rak amortering innebär att låntagaren amorterar samma belopp vid varje betalningstillfälle, medan räntedelen minskar i takt med att skulden krymper. Den totala månadsbetalningen är därför högst i början och sjunker sedan successivt.
Realränta Realränta är räntan efter avdrag för inflation och visar hur köpkraften på sparade eller lånade pengar faktiskt förändras. Vid 3 procents nominell ränta och 2 procents inflation är realräntan ungefär 1 procent.
Realränteobligation En realränteobligation är en obligation där ränta och återbetalning räknas upp med inflationen, mätt med konsumentprisindex, så att avkastningen skyddas mot stigande priser. Innehavaren får en fast real ränta plus inflationskompensation, i Sverige på statsobligationer utgivna av Riksgälden.
Rebalansering Rebalansering innebär att återställa fördelningen mellan tillgångsslag i en portfölj till den ursprungliga målfördelningen, genom att sälja det som vuxit sig för stort och köpa det som blivit för litet. Syftet är att hålla portföljens risknivå konstant över tid.
Recession En recession är en period av tydligt minskad ekonomisk aktivitet i ett land, ofta definierad som minst två kvartal i rad med fallande BNP. Under en recession minskar vanligen produktion, konsumtion och investeringar samtidigt som arbetslösheten stiger.
Referensränta Referensräntan är en officiell ränta som Riksbanken fastställer varje halvår, den 1 januari och den 1 juli, baserad på styrräntan. Den används framför allt som grund för dröjsmålsränta enligt räntelagen, som är referensräntan plus 8 procentenheter.
Regressrätt Regressrätt är rätten för den som har betalat någon annans skuld att i efterhand kräva tillbaka beloppet från den som egentligen är betalningsskyldig. Rätten uppstår till exempel när en borgensman infriar ett lån eller när ett försäkringsbolag ersatt en skada som någon annan orsakat.
Riskprofil Riskprofil beskriver hur mycket risk en sparare kan och vill ta, utifrån ekonomisk situation, sparhorisont och tolerans för värdesvängningar. Riskprofilen styr hur sparandet lämpligen fördelas mellan tillgångsslag som aktier och räntor, och ska alltid kartläggas vid finansiell rådgivning.
ROA (Return on Assets) ROA, avkastning på totala tillgångar, visar hur effektivt ett företag använder sina samlade tillgångar för att skapa vinst, beräknat som resultat delat med totala tillgångar. En ROA på 5 procent betyder att varje hundralapp i tillgångar genererar fem kronor i resultat.
ROC (Return on Capital) ROC, Return on Capital, visar hur mycket vinst ett företag skapar i förhållande till det kapital som arbetar i verksamheten. Nyckeltalet beräknas som rörelseresultat efter skatt delat med investerat kapital och anges i procent.
Ränta Ränta är priset på pengar: kostnaden för att låna eller ersättningen för att spara, uttryckt i procent av beloppet per år. Räntans nivå styrs av styrräntan, kreditrisken, löptiden och konkurrensen mellan långivare.
Ränteavdrag Ränteavdrag innebär att räntekostnader får dras av i deklarationen och minska skatten via en skattereduktion. Underskott av kapital ger 30 procents reduktion upp till 100 000 kronor per år och 21 procent på belopp därutöver, och sedan 2026 omfattas som huvudregel bara räntor på lån med säkerhet, till exempel bolån.
Räntebana Räntebanan är Riksbankens egen prognos för hur styrräntan väntas utvecklas under de kommande åren. Den publiceras i de penningpolitiska rapporterna och är en prognos och signal om framtida penningpolitik, inte ett löfte.
Räntebindning Räntebindning innebär att räntan på ett lån låses på en bestämd nivå under en avtalad period, till exempel ett, tre eller fem år. Under bindningstiden påverkas lånet inte av ränteändringar, men förtida lösen kan utlösa ränteskillnadsersättning.
Räntebindningstid Räntebindningstid är den period under vilken räntan på ett lån är avtalad och inte ändras, till exempel tre månader, ett år eller fem år. När bindningstiden löper ut sätts en ny ränta för nästa period utifrån det då aktuella ränteläget.
Räntedag En räntedag är en dag som räknas med när ränta beräknas för en period. Hur räntedagar räknas styrs av dagräkningskonventioner som 30/360 eller faktiska dagar/360, vilket påverkar exakt hur mycket ränta som utgår för samma nominella räntesats.
Räntefri delbetalning Räntefri delbetalning är en kreditform där ett köp delas upp i flera betalningar utan att ränta tas ut, ofta erbjuden i kassan i butik eller e-handel. Krediten kan ändå kosta pengar genom uppläggningsavgift och aviavgifter, vilket gör att den effektiva räntan sällan är noll.
Räntegaranti Räntegaranti innebär att en långivare lovar att en offererad boränta gäller fram till en bestämd dag, oftast tillträdet, även om marknadsräntorna hinner stiga under tiden. Garantin används framför allt vid köp av nyproduktion där tillträdet ligger långt fram.
Räntekompensation Räntekompensation är i obligationshandeln den upplupna kupongränta som köparen betalar säljaren vid affär mellan två kupongdatum. I vardagligt språk används ordet ibland också om den ersättning banken tar ut när ett bundet lån löses i förtid, formellt ränteskillnadsersättning.
Räntekorridor Räntekorridoren är spannet mellan centralbankens inlåningsränta och utlåningsränta, de räntor banker får när de placerar respektive lånar pengar över natten hos centralbanken. Korridoren håller dagslåneräntan på interbankmarknaden nära styrräntan.
Ränteperiod En ränteperiod är den tidsperiod som en räntesats gäller för eller som ränta beräknas på, till exempel tiden mellan två räntejusteringar på ett lån eller mellan två kupongbetalningar på en obligation. När perioden löper ut sätts en ny ränta utifrån det aktuella ränteläget.
Ränterabatt Ränterabatt är avdraget från bankens officiella listränta som en kund förhandlar fram, vanligast på bolån. Rabatten gör att den faktiska räntan blir lägre än listräntan och är ofta tidsbegränsad till en villkorsperiod.
Ränteskillnadsersättning Ränteskillnadsersättning är den ersättning banken har rätt att ta ut när ett lån med bunden ränta löses i förtid. Den ska kompensera banken för ränteintäkter som uteblir under den återstående bindningstiden.
Ränteswap (IRS) En ränteswap (IRS, Interest Rate Swap) är ett avtal där två parter byter räntebetalningar med varandra på ett avtalat nominellt belopp, vanligen fast ränta mot rörlig. Själva beloppet byter aldrig ägare, bara ränteflödena.
Räntetak Ett räntetak är en övre gräns för hur hög en ränta får bli. Begreppet används dels om det lagstadgade taket för räntan på högkostnadskrediter, dels om låneavtal där en rörlig ränta inte kan stiga över en avtalad nivå.

S

Samfällighetsavgift Samfällighetsavgift är den avgift ägare av fastigheter i en samfällighetsförening betalar för drift och underhåll av gemensamma anläggningar, till exempel vägar, garage, vatten eller fibernät. Avgiftens storlek beslutas av föreningsstämman utifrån budget och fastighetens andelstal.
Samlingslån Ett samlingslån är ett lån som används för att lösa flera mindre lån och krediter, så att allt samlas i ett enda lån med en betalning per månad. Syftet är oftast att sänka den totala räntekostnaden och få bättre överblick över ekonomin.
Schablonmetoden Schablonmetoden är ett sätt att beräkna omkostnadsbeloppet vid försäljning av aktier, där 20 procent av försäljningspriset används som anskaffningsvärde. Metoden får bara användas för marknadsnoterade aktier och liknande värdepapper, inte för fonder som är noterade på annat sätt eller för optioner och terminer.
Skewness (snedhet) Skewness, på svenska snedhet, är ett statistiskt mått på hur asymmetrisk en avkastningsfördelning är kring sitt medelvärde. Negativ skewness innebär att stora nedgångar förekommer oftare än lika stora uppgångar, vilket är typiskt för aktiemarknaden.
Skuldebrev (mall) Ett skuldebrev är ett skriftligt bevis på en skuld, och en skuldebrevsmall är ett färdigt dokument som fylls i med parter, belopp, ränta och återbetalningsvillkor. Rätt ifyllt och undertecknat gäller skuldebrevet som bindande avtal mellan långivare och låntagare.
Skuldkvot Skuldkvot är hushållets totala skulder delade med årsinkomsten före skatt. En skuldkvot på 4,5 betyder att skulderna är fyra och en halv gånger större än bruttoårsinkomsten.
Skuldkvotstak Ett skuldkvotstak är en gräns för hur stora lån ett hushåll får ta i förhållande till sin inkomst, uttryckt som skuld delat med årsinkomst före skatt. I Sverige har gränsen 4,5 gånger bruttoinkomsten använts i amorteringsreglerna, där lån däröver utlöst krav på extra amortering.
Skuldsanering Skuldsanering innebär att en svårt skuldsatt person efter beslut av Kronofogden betalar efter förmåga under en period, normalt fem år, och därefter blir fri från resten av skulderna. Möjligheten finns för den som inte bedöms kunna betala sina skulder på många års sikt.
Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad är ett nyckeltal som visar hur stora skulderna är i förhållande till det egna kapitalet, beräknat som totala skulder delat med eget kapital. En skuldsättningsgrad på 1,0 betyder att skulder och eget kapital är lika stora.
Small cap Small cap är börsens segment för bolag med lågt börsvärde. På Nasdaq Stockholm placeras bolag med ett börsvärde under 150 miljoner euro på Small Cap-listan.
Sms-lån Sms-lån är små, snabba konsumtionslån utan säkerhet som söks digitalt och betalas ut snabbt, ofta med kort löptid och hög effektiv ränta. Många sms-lån räknas som högkostnadskrediter och omfattas därför av särskilda konsumentskyddsregler.
Snabblån Ett snabblån är ett mindre lån utan säkerhet med snabb ansökan och utbetalning, ofta med kort löptid och hög effektiv ränta. Många snabblån klassas som högkostnadskrediter och omfattas då av särskilda konsumentskyddsregler, bland annat räntetak och kostnadstak.
Snittränta Snittränta är den genomsnittliga faktiska ränta som en banks kunder fick på nya och villkorsändrade lån under en viss månad. Svenska bolåneaktörer måste publicera sina snitträntor, vilket visar hur mycket kunderna i praktiken förhandlar ner listräntan.
Snittränta på bolån Snittränta på bolån är den genomsnittliga ränta som en banks bolånekunder faktiskt fick under en viss månad, uppdelad per bindningstid. Bankerna är skyldiga att publicera snitträntorna varje månad, vilket gör dem till ett bättre jämförelsemått än listräntorna.
Soliditet Soliditet visar hur stor andel av ett företags tillgångar som är finansierade med eget kapital i stället för skulder. Nyckeltalet beräknas som eget kapital delat med totala tillgångar och uttrycks i procent, där en högre siffra betyder starkare finansiell ställning på lång sikt.
Sparkonto Ett sparkonto är ett bankkonto avsett för sparande där pengarna ger ränta och normalt omfattas av den statliga insättningsgarantin. Räntan varierar mellan banker och kontotyper, och konton med bindningstid eller begränsat antal uttag ger ofta högre ränta än konton med fria uttag.
Sparkvot Sparkvot är den andel av den disponibla inkomsten som sparas i stället för att konsumeras, uttryckt i procent. Den som har 30 000 kronor kvar efter skatt och sparar 4 500 kronor per månad har en sparkvot på 15 procent.
Stagflation Stagflation är ett ekonomiskt läge där hög inflation sammanfaller med stagnerande tillväxt och stigande arbetslöshet. Kombinationen är svårhanterad för centralbanker, eftersom räntehöjningar som dämpar inflationen samtidigt bromsar en redan svag ekonomi.
Standardavvikelse Standardavvikelse är ett statistiskt mått på hur mycket enskilda värden i genomsnitt avviker från medelvärdet. Inom sparande används den för att mäta hur mycket en fonds eller akties avkastning svänger, och är därmed det vanligaste måttet på volatilitet och risk.
Statsobligation En statsobligation är ett räntebärande värdepapper utgivet av en stat, där köparen lånar ut pengar till staten mot ränta under en bestämd löptid. Svenska statsobligationer ges ut av Riksgälden och räknas till de placeringar med lägst kreditrisk i svenska kronor.
Stibor Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en svensk referensränta som speglar den ränta banker är beredda att låna ut pengar till varandra till utan säkerhet i svenska kronor. Stibor används som bas för räntan i många företagslån, obligationer med rörlig ränta och räntederivat.
Stop loss Stop loss är en order som automatiskt säljer ett värdepapper när kursen faller till en förutbestämd nivå, i syfte att begränsa förlusten. Ordern utlöses vid stoppnivån men kan verkställas till en sämre kurs vid snabba rörelser.
Stängningscall Stängningscall är den avslutande auktionen på börsen där dagens sista avslut görs och stängningskursen fastställs. Under callen samlas köp- och säljorder in och matchas vid det pris som ger störst omsatt volym, i stället för löpande handel.
Syntetisk replikering Syntetisk replikering innebär att en indexfond eller ETF levererar indexets avkastning via derivatavtal, oftast swappar med en bank, i stället för att äga värdepapperen i indexet. Metoden ger ofta liten avvikelse mot index men medför motpartsrisk.

T

TER (Total Expense Ratio) TER, Total Expense Ratio, är ett mått på en fonds samlade årliga kostnader uttryckt som procent av fondförmögenheten. Måttet motsvarar i stort det som i dagens fondinformation redovisas som årlig avgift eller löpande kostnader.
TER i ETF:er (Total Expense Ratio) TER, Total Expense Ratio, anger en ETF:s samlade årliga kostnader som procent av fondförmögenheten, bland annat förvaltningsavgift och administration. Avgiften dras löpande ur fondens värde och syns aldrig som en separat faktura.
Terminer (futures) En termin, på engelska future, är ett standardiserat avtal om att köpa eller sälja en tillgång till ett förutbestämt pris vid en bestämd framtida tidpunkt. Terminer handlas på börs med daglig avräkning och används både för att säkra priser och för att spekulera med hävstång.
Terminsränta Terminsränta är den ränta som avtalas eller kan härledas i dag för en låne- eller placeringsperiod som börjar först i framtiden. Den kan räknas fram ur dagens avkastningskurva och tolkas ofta som marknadens förväntan om framtida räntenivåer.
Tillgångsallokering Tillgångsallokering är fördelningen av en portfölj mellan olika tillgångsslag, som aktier, räntebärande placeringar, råvaror och likvida medel. Fördelningen är ett av de viktigaste besluten för portföljens förväntade avkastning och risk.
Tillträdesdag Tillträdesdagen är den dag då köparen av en bostad betalar resterande del av köpeskillingen, får nycklarna och tar över ansvaret för bostaden. Datumet bestäms i köpekontraktet och är ofta flera veckor eller månader efter kontraktsskrivningen.
Tomträttsavgäld Tomträttsavgäld är den årliga avgift som den som innehar en fastighet med tomträtt betalar till markägaren, oftast en kommun. Avgälden fungerar ekonomiskt som en räntekostnad och är avdragsgill i deklarationen på samma sätt som ränteutgifter.
Topplån Topplån är den del av ett bostadslån som ligger ovanför bottenlånet, alltså den översta delen av belåningen närmast bostadens fulla värde. Eftersom säkerheten är svagare för den delen har topplån historiskt haft högre ränta och snabbare amortering än bottenlånet.
Topplån (bolån) Topplån var den del av ett bolån som låg ovanför bottenlånets belåningsgrad och som hade högre ränta eftersom säkerheten var sämre. Begreppet används sällan idag, då bolånetaket begränsar hur stor del av bostadens värde som får belånas med bostaden som säkerhet.
Traditionell försäkring Traditionell försäkring är en pensions- eller livförsäkring där försäkringsbolaget förvaltar spararens pengar och garanterar ett visst belopp eller en viss avkastning. Överskott utöver garantin fördelas till spararna som återbäring.

U

UC UC är Sveriges största kreditupplysningsföretag, och att "ta en UC" har blivit ett vardagsuttryck för att göra en kreditupplysning. Långivare använder uppgifter från UC om inkomster, skulder, låneansökningar och betalningsanmärkningar för att bedöma kreditvärdighet.
UCITS UCITS är EU:s gemensamma regelverk för värdepappersfonder som får marknadsföras till konsumenter i hela unionen. En UCITS-fond måste bland annat sprida riskerna mellan många innehav, förvara tillgångarna hos ett separat förvaringsinstitut och erbjuda regelbunden möjlighet att köpa och sälja andelar.
Underhållsplan (brf) En underhållsplan är en bostadsrättsförenings långsiktiga plan över kommande underhåll och renoveringar, med uppskattade kostnader och tidpunkter för åtgärder som stambyte, tak och fasad. Planen visar om föreningens avgifter och sparande räcker för det framtida underhållet.
Upplupen ränta Upplupen ränta är ränta som har tjänats in eller ackumulerats under en period men ännu inte betalats ut eller dragits från kontot. Den bokförs löpande fram till nästa räntebetalning eller kapitalisering.
Uppläggningsavgift En uppläggningsavgift är en engångsavgift som långivaren tar ut när ett lån beviljas och sätts upp. Avgiften är en del av kreditkostnaden och ska räknas in i lånets effektiva ränta.
Uppskov Uppskov innebär att skatten på vinsten vid en bostadsförsäljning skjuts upp till framtiden, i stället för att betalas direkt, när en ny bostad köps. Vinsten kvarstår som en uppskjuten skatteskuld som beskattas när uppskovet återförs, till exempel när ersättningsbostaden säljs.

V

Valutatermin En valutatermin är ett avtal om att köpa eller sälja en valuta till en i dag bestämd kurs på ett bestämt framtida datum. Den används framför allt av företag för att låsa växelkursen på framtida betalningar och därmed ta bort valutarisken.
VaR (Value at Risk) VaR (Value at Risk) anger den förlust som en portfölj med en viss sannolikhet inte överskrider under en given tidsperiod. Ett endags-VaR på 20 000 kronor vid 95 procents konfidens betyder att förlusten väntas överstiga 20 000 kronor ungefär en handelsdag av tjugo.
Villkorsändring Villkorsändring är den tidpunkt då räntebindningstiden på ett bolån löper ut och lånets villkor, framför allt räntan, sätts om. På villkorsändringsdagen kan lånet bindas om, läggas om till rörlig ränta eller flyttas till en annan bank utan ränteskillnadsersättning.
Volatilitet Volatilitet är ett mått på hur mycket priset på en tillgång svänger över tid, oftast beräknat som standardavvikelsen i avkastningen uttryckt i procent per år. Hög volatilitet betyder stora kurssvängningar och används ofta som ett mått på risk.
Värdeinvestering Värdeinvestering är en placeringsstrategi som går ut på att köpa aktier som handlas under sitt bedömda verkliga värde, ofta identifierade via låga multiplar som P/E och P/B samt stabila kassaflöden. Skillnaden mellan pris och bedömt värde kallas säkerhetsmarginal.

W

Warrant En warrant är ett börshandlat värdepapper, utgivet av en bank, som ger rätt att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett bestämt pris före eller vid ett slutdatum. Warranter har hävstång och kan förfalla helt värdelösa.

Y

Yield Yield är en engelsk finansterm för avkastning, oftast den löpande avkastningen i förhållande till priset på en tillgång, till exempel utdelning delad med aktiekurs eller driftnetto delat med fastighetsvärde. För obligationer avser yield i regel den effektiva räntan fram till förfall.
Yield curve (avkastningskurva) Yield curve, på svenska avkastningskurva eller räntekurva, visar räntenivån för obligationer med samma kreditkvalitet men olika löptider, till exempel svenska statsobligationer från ett till tio år. Kurvans lutning tolkas som en signal om marknadens förväntningar på räntor och konjunktur.

Å

Återbetalningstid Återbetalningstid är den tid det tar att betala tillbaka ett lån i sin helhet enligt avtalets amorteringsplan. Längre återbetalningstid ger lägre månadsbetalning men högre total räntekostnad, kortare tid ger det omvända.
Återinvestering av utdelning (DRIP) Återinvestering av utdelning innebär att aktieutdelningar används till att köpa fler aktier eller fondandelar i stället för att tas ut. DRIP, Dividend Reinvestment Plan, är den engelska benämningen på program som gör detta automatiskt.
Återtagandeförbehåll Återtagandeförbehåll är ett avtalsvillkor vid kreditköp som ger säljaren rätt att under vissa förutsättningar ta tillbaka varan om köparen inte betalar enligt avtalet. Förbehållet är vanligt vid avbetalningsköp av till exempel bilar och används som säkerhet för säljarens fordran.

Ö

Öppningscall Öppningscall är auktionen som inleder börsdagen, där köp- och säljorder samlas in och matchas till en gemensam öppningskurs, ett jämviktspris. På Stockholmsbörsen avslutas öppningscallen klockan 09.00 då den löpande handeln tar vid.