Effektiv avkastning

Effektiv avkastning tar hänsyn till ränta på ränta. I stället för att bara summera procentsatser räknas avkastningen som en årlig takt där varje års resultat antas återinvesteras, det som matematiskt kallas geometrisk avkastning. För räntebärande papper används begreppet ofta om den årliga avkastning en placerare får om obligationen hålls till förfall och kupongerna återinvesteras, på engelska yield to maturity.

För aktier och fonder är motsvarande begrepp totalavkastning: kursutveckling plus återinvesterade utdelningar. Skillnaden mot enkel genomsnittsavkastning blir tydlig över längre perioder. En portfölj som stiger 50 procent ett år och faller 50 procent nästa har ett aritmetiskt snitt på 0 procent, men står i verkligheten på minus 25 procent, en effektiv avkastning på cirka minus 13,4 procent per år.

Effektiv avkastning gör också olika placeringar jämförbara. Ett sparkonto med månadsvis ränteutbetalning, en obligation med årlig kupong och en fond utan utdelning kan alla räknas om till en effektiv årsavkastning, på samma sätt som lån med olika avgiftsupplägg jämförs med effektiv ränta.

Exempel med siffror

En fondplacering på 100 000 kronor växer till 121 000 kronor på två år, en total uppgång på 21 procent.

Den effektiva årsavkastningen är inte 21 / 2 = 10,5 procent, utan den takt som med ränta på ränta ger 21 procent på två år: 1,10 x 1,10 = 1,21, alltså 10,0 procent per år.

Med samma logik blir 8 procents effektiv årsavkastning under tio år inte 80 procent utan 1,08 upphöjt till 10, cirka 116 procent. 100 000 kronor växer då till cirka 215 900 kronor, där en allt större del av tillväxten kommer från avkastning på tidigare års avkastning.