Yield curve (avkastningskurva)

Yield curve, på svenska avkastningskurva eller räntekurva, visar räntenivån för obligationer med samma kreditkvalitet men olika löptider, till exempel svenska statsobligationer från ett till tio år. Kurvans lutning tolkas som en signal om marknadens förväntningar på räntor och konjunktur.

Avkastningskurvan är ett diagram med löptid på ena axeln och ränta på den andra, ritad för obligationer med samma kreditrisk, oftast statspapper. Kurvan sammanfattar marknadens prissättning av tid: vad kostar det att låna eller placera på tre månader, två år, fem år, tio år. Ur kurvan kan även implicita terminsräntor härledas, alltså vad marknaden i dag prissätter att räntan ska vara i framtiden.

Kurvans form bär information. En normal, uppåtlutande kurva speglar löptidspremier och förväntningar om stabil ekonomi. En brant kurva uppstår ofta tidigt i konjunkturuppgångar eller när inflationsförväntningar stiger. En flack kurva tyder på osäkerhet om riktningen, och en inverterad kurva, där korta räntor ligger över långa, prissätter kommande räntesänkningar och har historiskt, framför allt i USA, ofta föregått lågkonjunkturer. Sambandet är dock statistiskt, inte mekaniskt, och tidsfördröjningen kan vara lång.

För sparare och låntagare är kurvan praktiskt relevant på flera sätt. Den styr förhållandet mellan rörliga och bundna bolåneräntor, den avgör vad det kostar i löpande ränta att välja korta i stället för långa obligationsfonder, och den påverkar värderingen av aktier, särskilt tillväxtbolag vars kassaflöden ligger långt fram i tiden.

Exempel med siffror

Anta att svenska statsobligationer en viss dag handlas till 2,0 procent på två års löptid, 2,4 procent på fem år och 3,0 procent på tio år. Kurvan lutar då uppåt med 100 baspunkter mellan två och tio år, en normal form. Om marknaden i stället prissätter tvåårsräntan till 3,5 procent och tioårsräntan till 3,0 procent är kurvan inverterad med 50 baspunkter, marknaden räknar med att räntorna ska sänkas under de kommande åren.

Vanliga frågor om yield curve (avkastningskurva)

Vad betyder en inverterad yieldkurva?

Att korta räntor är högre än långa. Det tolkas ofta som att marknaden väntar sig räntesänkningar och svagare konjunktur, och har historiskt ofta föregått lågkonjunkturer, dock utan att vara någon garanti.

Varför är långa räntor oftast högre än korta?

Den som binder pengar länge tar större risk för inflation och ränteförändringar och kräver normalt en löptidspremie som kompensation. Därför lutar kurvan i normala tider uppåt.

Hur påverkar avkastningskurvan mina bolåneräntor?

Bundna bolåneräntor prissätts utifrån marknadsräntor med motsvarande löptid. När långa marknadsräntor stiger brukar bundna bolåneräntor följa efter, medan rörlig ränta styrs mer av styrräntans nivå.

Relaterade termer