Terminsränta
Terminsränta är den ränta som avtalas eller kan härledas i dag för en låne- eller placeringsperiod som börjar först i framtiden. Den kan räknas fram ur dagens avkastningskurva och tolkas ofta som marknadens förväntan om framtida räntenivåer.
Terminsränta, på engelska forward rate, är räntan för en period som ligger i framtiden men vars villkor bestäms redan i dag. Den förekommer i två nära besläktade skepnader. Dels som avtalad ränta i kontrakt: i en FRA (forward rate agreement) eller ränteterminer låser två parter i dag räntan för till exempel en tremånadersperiod som börjar om ett halvår. Dels som implicit ränta: ur dagens avkastningskurva går det att räkna fram vilken framtida ränta som är inprisad i skillnaden mellan korta och långa räntor.
Logiken bakom beräkningen är ett arbitrageargument. Att placera pengar i två år ska ge samma slutresultat som att placera dem i ett år och sedan återinvestera i ytterligare ett år till den ränta som marknaden i dag prissätter för år två. Om långa räntor är högre än korta innebär det att marknaden prisar in stigande korträntor, en uppåtlutande avkastningskurva. Lutar kurvan nedåt är fallande räntor inprisade.
Terminsräntor används flitigt i analys av penningpolitiken: genom att jämföra implicita terminsräntor med centralbankens egen räntebana går det att se om marknaden tror på fler eller färre ränteändringar än centralbanken signalerar. Viktigt är dock att terminsräntor inte är rena prognoser. I dem ingår även löptidspremier och riskkompensation, och historiskt har terminsräntor systematiskt avvikit från de räntor som sedan faktiskt realiserats.
Exempel med siffror
Antag att en placering på ett år ger 3,0 procent och en placering på två år ger 3,5 procent per år. Den implicita enårsräntan om ett år, terminsräntan, fås ur 1,035^2 / 1,03 - 1 = 1,0712 / 1,03 - 1 = cirka 4,0 procent. Tolkning: den som väljer tvåårsplaceringen får i praktiken 3,0 procent första året och 4,0 procent andra året. Tror en sparare att enårsräntan om ett år kommer att vara högre än 4,0 procent framstår två korta placeringar som mer attraktiva; tror spararen på lägre ränta talar kalkylen för den långa. Samma jämförelse ligger bakom prissättningen av bundna boräntor mot rörliga.
Vanliga frågor om terminsränta
Hur räknar man fram en terminsränta?
Ur sambandet att en lång placering ska ge samma resultat som två kortare i följd. Är enårsräntan 3,0 procent och tvåårsräntan 3,5 procent blir den implicita enårsräntan om ett år cirka 4,0 procent.
Visar terminsräntan vad räntan faktiskt blir?
Nej. Terminsräntor speglar marknadens prissättning i dag, som även innehåller risk- och löptidspremier. De träffar ofta fel som prognos, men visar vad som är inprisat.
Var används terminsräntor i praktiken?
I ränteterminer och FRA-kontrakt där företag och banker låser räntor i förväg, i prissättning av bundna boräntor, och i analyser av marknadens ränteförväntningar.