Statsobligation
En statsobligation är ett räntebärande värdepapper utgivet av en stat, där köparen lånar ut pengar till staten mot ränta under en bestämd löptid. Svenska statsobligationer ges ut av Riksgälden och räknas till de placeringar med lägst kreditrisk i svenska kronor.
När staten behöver låna pengar till budgetunderskott eller för att omsätta gamla lån ger den ut obligationer. Köparen, till exempel en pensionsfond, bank eller räntefond, betalar ett belopp i dag och får i utbyte en årlig kupongränta samt det nominella beloppet tillbaka när obligationen förfaller. Löptiderna är ofta mellan två och tjugo år.
Statsobligationer prissätts löpande på marknaden, och priset rör sig åt motsatt håll mot marknadsräntan. Stiger räntan blir gamla obligationer med lägre kupong mindre attraktiva och faller i pris; sjunker räntan stiger de i värde. Hur känsligt priset är mäts med durationen, som grovt anger hur många procent priset ändras när räntan ändras en procentenhet. Räntan på statsobligationer används också som referens i hela ekonomin, bland annat som riskfri ränta i värderingsmodeller och som jämförelsepunkt när kreditrisken i företagsobligationer prissätts.
Kreditrisken i svenska statsobligationer betraktas som mycket låg eftersom staten har beskattningsrätt och lånar i sin egen valuta. Det betyder inte att placeringen är riskfri: ränterisken kan ge betydande kurssvängningar på långa löptider, och inflation kan äta upp den reala avkastningen. För den som vill ha inflationsskydd finns realränteobligationer, där betalningarna räknas upp med konsumentprisindex.
Exempel med siffror
En statsobligation har nominellt belopp 10 000 kronor, 2 procents kupong och 10 år kvar till förfall. Innehavaren får 200 kronor per år och 10 000 kronor vid förfall. Om marknadsräntan för motsvarande löptid stiger till 3 procent faller obligationens pris till ungefär 9 150 kronor, eftersom en ny köpare annars kan få 3 procent på annat håll. Sjunker marknadsräntan i stället till 1 procent stiger priset till runt 10 950 kronor. Den som behåller obligationen till förfall påverkas inte av svängningarna utan får exakt de avtalade betalningarna.
Vanliga missförstånd
Att statsobligationer är trygga betyder inte att en obligationsfond aldrig kan minska i värde; vid snabba räntehöjningar kan långa statsobligationer falla kraftigt i pris. Trygghet avser i första hand kreditrisken, inte kursrisken.
Vanliga frågor om statsobligation
Kan man förlora pengar på statsobligationer?
Ja, i två lägen. Om obligationen säljs före förfall när marknadsräntorna stigit blir priset lägre, och realt kan värdet urholkas om inflationen överstiger räntan.
Hur köper privatpersoner statsobligationer?
Oftast indirekt via räntefonder som placerar i statspapper. Direktköp sker på obligationsmarknaden via bank eller mäklare och avser ofta stora poster.
Vad är skillnaden mellan statsobligation och statsskuldväxel?
Löptiden. Statsskuldväxlar löper på upp till ett år utan kupong, statsobligationer på flera år med årlig kupongränta.