Genomsnittsmetoden
Genomsnittsmetoden är huvudmetoden för att beräkna omkostnadsbelopp när aktier och andra värdepapper säljs från en vanlig depå. Alla köp av samma värdepapper slås ihop och ett genomsnittligt anskaffningsvärde per andel räknas fram, som sedan används för att beräkna vinst eller förlust.
Genomsnittsmetoden löser problemet att aktier i samma bolag ofta köpts vid flera tillfällen till olika kurser. I stället för att hålla reda på vilka specifika aktier som säljs betraktas alla aktier av samma slag som en enda pott. Det totala beloppet som betalats, inklusive courtage, delas med antalet aktier, vilket ger ett genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie, ofta kallat GAV. Vid en försäljning används genomsnittet för de sålda aktierna, och samma genomsnitt lever vidare för det som finns kvar.
Metoden kräver att anskaffningsuppgifterna finns bevarade. Vid byte av bank följer uppgifterna inte alltid med, och för gamla innehav med utdelningsåterinvesteringar, splittar och emissioner kan beräkningen bli arbetsam. För marknadsnoterade aktier finns därför schablonmetoden som alternativ, där omkostnadsbeloppet i stället sätts till 20 procent av försäljningspriset. Schablonmetoden lönar sig när aktien mer än femdubblats i värde eller när inköpsuppgifter helt saknas, medan genomsnittsmetoden nästan alltid ger lägre skatt i övriga fall.
Varje värdepappersslag beräknas för sig. A- och B-aktier i samma bolag räknas som olika slag med separata genomsnitt, liksom olika fonder hos samma förvaltare.
Exempel med siffror
En sparare köper 100 aktier för 100 kronor styck, totalt 10 000 kronor, och senare ytterligare 100 aktier för 140 kronor styck, totalt 14 000 kronor. Genomsnittligt anskaffningsvärde blir 24 000 delat med 200, alltså 120 kronor per aktie. Säljs 50 aktier för 160 kronor styck blir försäljningspriset 8 000 kronor och omkostnadsbeloppet 50 gånger 120, alltså 6 000 kronor. Kapitalvinsten blir 2 000 kronor, och med 30 procents kapitalskatt blir skatten 600 kronor. Kvarvarande 150 aktier behåller genomsnittet 120 kronor.
Vanliga frågor om genomsnittsmetoden
När måste genomsnittsmetoden användas?
Den är huvudregeln för aktier, fondandelar och liknande värdepapper på depå eller vp-konto. För marknadsnoterade aktier finns schablonmetoden som alternativ, men för onoterade innehav är genomsnittsmetoden i praktiken enda vägen.
Gäller genomsnittsmetoden på ISK?
Nej. Innehav på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring schablonbeskattas, och enskilda försäljningar deklareras inte. Metoden gäller bara försäljningar som redovisas på K4-blanketten.
Hur påverkas beräkningen av splittar och nyemissioner?
Händelser i bolaget påverkar det genomsnittliga anskaffningsvärdet. Vid en split fördelas samma omkostnadsbelopp på fler aktier, och vid nyemissioner läggs det nya beloppet till innan genomsnittet räknas om.