Schablonmetoden
Schablonmetoden är ett sätt att beräkna omkostnadsbeloppet vid försäljning av aktier, där 20 procent av försäljningspriset används som anskaffningsvärde. Metoden får bara användas för marknadsnoterade aktier och liknande värdepapper, inte för fonder som är noterade på annat sätt eller för optioner och terminer.
När marknadsnoterade aktier säljs från en vanlig depå ska kapitalvinsten beräknas som försäljningspris minus omkostnadsbelopp. Omkostnadsbeloppet får räknas fram på två sätt: genomsnittsmetoden, som utgår från vad aktierna faktiskt kostade, eller schablonmetoden, där 20 procent av försäljningspriset används som omkostnadsbelopp. Det står säljaren fritt att välja den metod som ger lägst skatt, och valet kan göras per värdepapper.
Schablonmetoden fyller två funktioner. Dels är den en räddningsplanka när anskaffningsvärdet är okänt, till exempel för aktier som köpts för decennier sedan, ärvts eller flyttats mellan banker så att underlaget försvunnit. Dels är den ett aktivt skatteval för aktier som stigit kraftigt: har kursen mer än femdubblats sedan köpet ger schablonens 20 procent ett högre omkostnadsbelopp än det verkliga inköpspriset.
Metoden gäller marknadsnoterade aktier och vissa liknande värdepapper. Den gäller däremot inte onoterade aktier, och den används inte alls på investeringssparkonto eller i kapitalförsäkring, där beskattningen sker med schablon på hela innehavet i stället för per affär. Försäljningar från depå redovisas på K4-blanketten i deklarationen.
Exempel med siffror
Aktier säljs för 100 000 kr. De köptes en gång för 10 000 kr. Med genomsnittsmetoden blir vinsten 100 000 - 10 000 = 90 000 kr och skatten 30 procent, alltså 27 000 kr. Med schablonmetoden blir omkostnadsbeloppet 20 procent av 100 000 kr = 20 000 kr, vinsten 80 000 kr och skatten 24 000 kr. Schablonmetoden sparar här 3 000 kr. Hade inköpspriset i stället varit 40 000 kr vore genomsnittsmetoden bättre, eftersom 40 000 kr är mer än schablonens 20 000 kr.
Vanliga missförstånd
Schablonmetoden betyder inte att skatten blir 20 procent, utan att omkostnadsbeloppet sätts till 20 procent av försäljningspriset; skatten på vinsten är fortfarande 30 procent i inkomstslaget kapital. Metoden går inte heller att använda för att skapa förlustavdrag, eftersom den alltid ger en vinst på 80 procent av försäljningspriset.
Vanliga frågor om schablonmetoden
När lönar sig schablonmetoden?
När aktien stigit mer än 400 procent sedan köpet, det vill säga när det verkliga inköpspriset är mindre än 20 procent av försäljningspriset. Då ger schablonens 20 procent ett högre omkostnadsbelopp och därmed lägre skatt.
Får jag använda schablonmetoden om jag inte vet vad jag köpte aktierna för?
Ja, det är ett av metodens vanligaste användningsområden. Saknas underlag för inköpspriset, till exempel för aktier som ägts mycket länge eller ärvts, går det alltid att använda 20 procent av försäljningspriset.
Gäller schablonmetoden på ISK?
Nej. På ett investeringssparkonto schablonbeskattas hela kontot och enskilda affärer deklareras inte. Schablonmetoden används bara vid vinstberäkning på vanliga depåer och VP-konton.