Kapitalvinst

Kapitalvinst, i vardagligt tal ofta reavinst, uppstår vid försäljning av tillgångar som stigit i värde. Beräkningen är i grunden enkel: försäljningspriset efter försäljningskostnader minus omkostnadsbeloppet. I omkostnadsbeloppet ingår inköpspriset och köpkostnader som courtage, och för bostäder även vissa förbättringsutgifter. Blir resultatet negativt uppstår i stället en kapitalförlust, som helt eller delvis kan dras av mot vinster.

Beskattningen sker i inkomstslaget kapital och skiljer sig från skatten på lön. Vinsten läggs inte ovanpå arbetsinkomsten utan beskattas separat, som huvudregel med 30 procent. För vissa tillgångar kvoteras vinsten innan skatt beräknas. Det mest kända exemplet är privatbostäder, där bara en del av vinsten tas upp till beskattning, vilket ger en effektiv skatt som är lägre än 30 procent. Vid bostadsförsäljningar finns dessutom möjlighet att under vissa villkor skjuta upp beskattningen genom uppskov när en ny bostad köps.

Tidpunkten styrs av försäljningen, inte av värdestegringen. En aktie som stigit kraftigt utlöser ingen skatt så länge den behålls; skatten kommer först det år tillgången avyttras. Detta gör att sparare på vanlig depå kan påverka när skatten faller ut, medan schablonbeskattade konton som ISK beskattar innehavet löpande oavsett försäljningar.

Exempel med siffror

En sparare säljer aktier från sin depå för 80 000 kronor. Aktierna köptes för sammanlagt 50 000 kronor inklusive courtage. Kapitalvinsten blir 80 000 minus 50 000, alltså 30 000 kronor. Skatten i inkomstslaget kapital blir 30 procent av 30 000, det vill säga 9 000 kronor. Hade spararen samma år sålt andra aktier med 10 000 kronor i förlust hade vinsten först kvittats ner till 20 000 kronor och skatten blivit 6 000 kronor.