Rebalansering
Rebalansering innebär att återställa fördelningen mellan tillgångsslag i en portfölj till den ursprungliga målfördelningen, genom att sälja det som vuxit sig för stort och köpa det som blivit för litet. Syftet är att hålla portföljens risknivå konstant över tid.
En portfölj som lämnas orörd driver med tiden bort från sin tänkta fördelning. Aktier ger oftast högre avkastning än räntor över långa perioder, så en portfölj som startade med 60 procent aktier och 40 procent räntor blir gradvis alltmer aktietung, och därmed mer riskfylld än vad spararen en gång valde. Rebalansering är den systematiska motåtgärden: sälj en del av det som gått bra, köp mer av det som halkat efter, tills målvikterna är återställda.
Metoden har två praktiska huvudvarianter. Kalenderbaserad rebalansering görs vid fasta tidpunkter, till exempel årsvis. Tröskelbaserad rebalansering utlöses när en tillgångsklass avviker mer än ett förutbestämt antal procentenheter från målet. Ett vanligt upplägg kombinerar båda: kontrollera vid fasta tillfällen, agera bara om avvikelsen passerat tröskeln.
Rebalansering är i grunden riskstyrning, inte avkastningsjakt. Den tvingar spararen att agera mekaniskt i stället för känslomässigt, vilket i praktiken innebär att köpa efter nedgångar och sälja efter uppgångar.
Exempel med siffror
En portfölj på 100 000 kr har målfördelningen 60 procent aktier och 40 procent räntor, alltså 60 000 kr respektive 40 000 kr. Under ett år stiger aktiedelen 30 procent till 78 000 kr medan räntedelen stiger 2 procent till 40 800 kr. Portföljen är nu värd 118 800 kr och aktieandelen har vuxit till 65,7 procent. För att återställa 60/40 säljs aktier för 6 720 kr, eftersom målet för aktier är 0,6 x 118 800 = 71 280 kr, och beloppet placeras i räntedelen.
Vanliga missförstånd
Rebalansering garanterar inte högre avkastning. I en lång, oavbruten börsuppgång hade det gett mer att låta aktieandelen växa fritt. Poängen är i stället att portföljens risk inte smygförändras, så att en nedgång inte slår hårdare än spararen räknat med.
Vanliga frågor om rebalansering
Hur ofta ska en portfölj rebalanseras?
Det finns ingen facitregel. Vanliga metoder är kalenderbaserad rebalansering, till exempel en gång per år, eller tröskelbaserad, till exempel när en tillgångsklass avviker mer än 5 procentenheter från målvikten. Båda metoderna håller risken i schack.
Kostar rebalansering något?
Ja, den kan medföra courtage och spread, och på en vanlig depå även kapitalvinstskatt vid försäljning. På ISK och i kapitalförsäkring utlöser försäljningar ingen vinstskatt, vilket gör ombalanseringar enklare skattemässigt.
Kan man rebalansera utan att sälja?
Ja, genom att styra nysparande och utdelningar till den tillgångsklass som väger för lite. Vid regelbundet månadssparande räcker det ofta långt, framför allt i mindre portföljer.