Valutatermin
En valutatermin är ett avtal om att köpa eller sälja en valuta till en i dag bestämd kurs på ett bestämt framtida datum. Den används framför allt av företag för att låsa växelkursen på framtida betalningar och därmed ta bort valutarisken.
Ett företag som ska få betalt i euro om sex månader vet inte vad eurorna är värda i kronor den dagen. Valutaterminen löser problemet: företaget avtalar i dag med sin bank om att växla ett bestämt belopp till en bestämd kurs på ett bestämt datum. Kursrisken försvinner och kalkylen blir säker, oavsett hur valutamarknaden rör sig under tiden.
Terminskursen sätts inte efter någon bedömning av vart valutan är på väg. Den härleds ur avistakursen och ränteskillnaden mellan valutorna, så kallad ränteparitet. En valuta med högre ränta handlas normalt med terminsavdrag, lägre terminskurs än avistakurs, och en lågräntevaluta med terminstillägg. Avviker terminskursen från denna relation uppstår riskfria arbitragemöjligheter som snabbt prisar bort avvikelsen.
Valutaterminer är derivat och handlas i huvudsak direkt mellan företag och bank, som skräddarsydda OTC-avtal med valfria belopp och datum. Det skiljer dem från börshandlade valutafutures som är standardiserade. En termin binder båda parter, till skillnad från en valutaoption som ger innehavaren en rättighet men inte en skyldighet. För företag ingår terminssäkring ofta i en valutapolicy som anger hur stor del av framtida flöden som ska säkras.
Exempel med siffror
Ett svenskt företag ska betala en leverantör 100 000 USD om sex månader. Avistakursen är 10,40 kr och banken erbjuder en terminskurs på 10,50 kr. Företaget låser kursen och vet att betalningen kostar exakt 1 050 000 kr. Står dollarn i 11,00 kr på förfallodagen har företaget undvikit en merkostnad på 50 000 kr. Står den i 10,00 kr betalar företaget 50 000 kr mer än dagskursen hade gett, priset för att ha haft en garanterad kurs. I båda fallen uppnåddes syftet: en känd kostnad från dag ett.
Vanliga frågor om valutatermin
Hur bestäms terminskursen på en valutatermin?
Av dagens avistakurs justerad för ränteskillnaden mellan de två valutorna fram till förfallodagen. Terminskursen är alltså ingen prognos, utan en räntearitmetisk konsekvens av dagens priser.
Vem använder valutaterminer?
Främst företag med intäkter eller kostnader i utländsk valuta, till exempel exportörer och importörer, samt fonder som valutasäkrar utländska innehav. Privatpersoner möter dem sällan direkt.
Kan man förlora pengar på en valutatermin?
Säkringen låser kursen åt båda håll. Om marknadskursen på förfallodagen är bättre än terminskursen går den möjligheten förlorad, men syftet är förutsägbarhet, inte spekulationsvinst.