Kreditcykel
Kreditcykeln beskriver hur tillgången på lån och krediter i ekonomin växer och krymper i återkommande vågor. I expansionsfasen lånar hushåll och företag mer till generösare villkor, medan kreditgivningen stramas åt i nedgångsfasen, vilket ofta förstärker konjunktursvängningarna.
Kreditgivning rör sig i vågor. I goda tider stiger tillgångspriser, kreditförlusterna är låga och bankerna konkurrerar om låntagarna med lägre marginaler och mjukare krav. Hushåll och företag ökar sin belåning, vilket i sig driver upp priserna på bostäder och andra tillgångar och gör säkerheterna mer värda, vilket i sin tur motiverar ännu mer utlåning. Det är kreditcykelns expansionsfas, och mekanismen är självförstärkande.
Vändningen kommer när skuldbördan blivit för tung, räntorna stiger eller tillgångspriserna faller. Kreditförluster gröper ur bankernas kapital, riskaptiten viker och lånevillkoren stramas åt, ibland abrupt. Företag som behöver refinansiera lån möter plötsligt högre krav, och hushållens köpkraft på bostadsmarknaden krymper. Åtstramningen förstärker nedgången i realekonomin, precis som expansionen förstärkte uppgången. Finanskriser genom historien, från 1990-talskrisen i Sverige till den globala krisen 2008, har haft just en överdriven kreditexpansion som gemensam nämnare.
Eftersom kreditcykeln kan destabilisera hela ekonomin försöker myndigheterna dämpa den. Finansinspektionen använder makrotillsynsverktyg som amorteringskrav, bolånetak och kontracykliska kapitalbuffertar, som höjs i goda tider för att bygga motståndskraft och kan sänkas i kris så att bankerna kan fortsätta låna ut. För privatpersoner och företagare är den praktiska lärdomen att kreditvillkor inte är konstanta: ett lån som är lätt att få och billigt i en fas av cykeln kan vara dyrt eller oåtkomligt när det är dags att refinansiera.
Exempel med siffror
Antag att bankernas utlåning till hushåll växer med 8 procent per år under en expansionsfas, medan inkomsterna växer med 3 procent. På tio år ökar skulderna då med 116 procent medan inkomsterna ökar med 34 procent, och skuldkvoten stiger kraftigt. Om räntan i det läget går från 2 till 5 procent mer än fördubblas hushållens räntekostnader, och utrymmet för konsumtion krymper, vilket illustrerar hur en lång kreditexpansion gör ekonomin räntekänslig.
Vanliga frågor om kreditcykel
Vad driver kreditcykeln?
Räntenivån, bankernas riskaptit och kapitalsituation, tillgångspriser och regelverk. Låga räntor och stigande priser på säkerheter gör bankerna mer villiga att låna ut, medan förluster och fallande säkerhetsvärden får dem att strama åt.
Hur påverkar kreditcykeln bostadspriserna?
Kraftigt. När krediter är billiga och lätta att få kan hushållen betala mer för bostäder, vilket driver upp priserna. När kreditvillkoren stramas åt minskar köpkraften och prisutvecklingen dämpas eller vänder ner.
Vad är skillnaden mellan kreditcykel och konjunkturcykel?
Konjunkturcykeln beskriver svängningar i produktion och sysselsättning, medan kreditcykeln beskriver svängningar i utlåningen. De samvarierar och förstärker ofta varandra, men kreditcykeln är i regel längre och toppar ibland före konjunkturen.