Courtage
Courtage är den avgift en bank eller nätmäklare tar ut för att utföra en köp- eller säljorder i värdepapper, oftast som en procentsats av affärens värde med ett minimibelopp. Courtaget är den direkta transaktionskostnaden vid aktiehandel.
Courtage är mäklarens ersättning för att förmedla en värdepappersaffär. Historiskt togs det ut av börsmäklare vid telefonorder, i dag är det främst en avgift i internetmäklarnas ordersystem. Prissättningen består vanligen av två delar: en procentsats på ordervärdet och ett minimicourtage per affär. Många mäklare erbjuder olika courtageklasser där stora affärer gynnas av låg procentsats och små affärer av lågt minimibelopp.
För spararen är courtaget en av flera kostnader vid värdepappershandel. Utöver courtaget finns spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs, samt eventuella valutaväxlingsavgifter vid handel i utländska aktier. Vid fondsparande motsvaras kostnaden i stället av löpande avgifter som förvaltningsavgift och totalkostnadsmått.
Courtagets betydelse beror helt på handelsmönstret. Den som gör få och stora affärer påverkas marginellt, medan den som handlar ofta med små belopp kan tappa en betydande andel till minimicourtage. Vid deklaration av aktieaffärer på till exempel K4-blankett räknas courtaget in: det höjer omkostnadsbeloppet vid köp och minskar försäljningspriset vid sälj, vilket sänker den skattepliktiga vinsten.
Exempel med siffror
En sparare köper aktier för 20 000 kr med courtage på 0,25 procent, vilket ger 50 kr i avgift. En annan sparare köper aktier för 2 000 kr i en courtageklass med minimicourtage 39 kr. Procentsatsen skulle bara ge 5 kr, men minimibeloppet gäller, och 39 kr på 2 000 kr motsvarar nästan 2 procent av affären. Aktien måste då stiga runt 4 procent bara för att täcka courtaget för både köp och sälj, vilket visar varför små affärer är känsliga för courtagestrukturen.
Vanliga frågor om courtage
Vad är ett normalt courtage?
Hos svenska nätmäklare är procentuellt courtage ofta i storleksordningen 0,05-0,25 procent av ordervärdet, med olika minimibelopp beroende på courtageklass. Traditionella banker ligger ofta högre.
Betalar man courtage på fonder?
Nej, vanliga fondköp är courtagefria. Fonder tar i stället ut en löpande förvaltningsavgift. Börshandlade fonder, ETF:er, handlas dock som aktier och kan medföra courtage.
Hur påverkar courtaget min avkastning?
Courtage dras vid varje affär och räknas in i omkostnadsbeloppet vid skatteberäkning. Många små affärer med minimicourtage kan äta en märkbar del av avkastningen, särskilt vid små belopp.