Räntedag
En räntedag är en dag som räknas med när ränta beräknas för en period. Hur räntedagar räknas styrs av dagräkningskonventioner som 30/360 eller faktiska dagar/360, vilket påverkar exakt hur mycket ränta som utgår för samma nominella räntesats.
När ränta ska omvandlas från en årsräntesats till ett kronbelopp för en viss period måste man bestämma hur många dagar perioden innehåller och hur många dagar året anses ha. Dagarna som räknas kallas räntedagar, och regelverket för räkningen kallas dagräkningskonvention. Konventionen anges i lånevillkor, obligationsvillkor och swapavtal.
De vanligaste konventionerna är 30/360, där varje månad räknas som 30 dagar och året som 360, faktiska dagar/360, där periodens verkliga kalenderdagar divideras med 360, samt faktiska dagar/365. På den svenska penningmarknaden används traditionellt faktiska dagar/360, medan obligationer ofta använder 30/360 och vissa konsumentprodukter faktiska dagar/365. Skillnaderna är små i procent men blir mätbara kronbelopp på stora lån, och de är viktiga att känna till när man jämför räntor mellan marknader.
Räntedagar är också nyckeln till upplupen ränta: den som säljer en obligation mellan två kupongdatum får betalt för exakt det antal räntedagar som gått sedan senaste kupongen, beräknat enligt obligationens konvention. Vid lösen av lån mitt i en period beräknas sluträntan på samma sätt. Ränta löper alla kalenderdagar inklusive helger, men om en förfallodag infaller på en helgdag flyttas betalningen enligt avtalets bankdagsregel, oftast till nästa bankdag.
Exempel med siffror
Ett lån på 1 000 000 kr har 4 procents årsränta. Räntan för en period på en kalendermånad med 31 dagar blir olika beroende på konvention:
Med 30/360 räknas månaden som 30 dagar: 1 000 000 x 0,04 x 30/360 = 3 333 kr. Med faktiska dagar/360: 1 000 000 x 0,04 x 31/360 = 3 444 kr. Med faktiska dagar/365: 1 000 000 x 0,04 x 31/365 = 3 397 kr.
Samma nominella ränta ger alltså upp till drygt 100 kr skillnad för en enda månad, enbart på grund av hur räntedagarna räknas.
Vanliga frågor om räntedag
Vad betyder 360 räntedagar per år?
Många lån och obligationer beräknar ränta som om året hade 360 dagar, uppdelat på tolv månader om 30 dagar. Det är en förenklingskonvention med historiska rötter, inte ett räknefel.
Spelar dagräkningen någon roll för mig som låntagare?
Skillnaden är liten men verklig: samma nominella ränta ger något olika kronbelopp beroende på om banken räknar 30/360, faktiska dagar/360 eller faktiska dagar/365. Konventionen framgår av lånevillkoren.
Räknas helgdagar som räntedagar?
Ja, ränta löper alla kalenderdagar, även helger. Däremot kan själva betalningen flyttas till närmaste bankdag om förfallodagen infaller på en helgdag, vilket regleras i avtalets bankdagskonvention.