Stibor
Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en svensk referensränta som speglar den ränta banker är beredda att låna ut pengar till varandra till utan säkerhet i svenska kronor. Stibor används som bas för räntan i många företagslån, obligationer med rörlig ränta och räntederivat.
Stibor fyller samma funktion i Sverige som liknande referensräntor gör i andra valutaområden: den är ett gemensamt riktmärke som marknaden kan knyta rörliga räntor till. I ett företagslån eller en obligation med rörlig ränta anges räntan ofta som Stibor för en viss löptid plus en fast marginal. När Stibor rör sig, rör sig låntagarens ränta med automatik vid nästa ränteomsättning, utan att avtalet behöver förhandlas om.
Räntan beräknas varje bankdag utifrån uppgifter från en panel av banker som är aktiva på den svenska penningmarknaden. Sedan EU:s förordning om referensvärden infördes hanteras Stibor av en särskild administratör under myndighetstillsyn, med regler för hur bidragen samlas in och kvalitetssäkras. Bakgrunden är de internationella manipulationsskandaler kring interbankräntor som uppdagades under 2010-talet och som ledde till hårdare krav på hur referensräntor tas fram.
För privatpersoner syns Stibor sällan direkt, eftersom svenska bolåneräntor sätts av bankerna själva. Indirekt spelar räntan ändå roll: den påverkar bankernas upplåningskostnader, prissättningen av bostadsobligationer och därmed i förlängningen även bolåneräntorna. För företagare med rörliga banklån är kopplingen ofta uttrycklig i låneavtalet.
Exempel med siffror
Ett företag har ett lån på 1 000 000 kronor med räntevillkoret Stibor 3 månader plus 2,50 procentenheter. Står Stibor 3M i 2,00 procent blir låneräntan 4,50 procent, alltså 45 000 kronor per år. Stiger Stibor 3M till 3,00 procent vid nästa ränteomsättning blir räntan 5,50 procent och årskostnaden 55 000 kronor, en ökning med 10 000 kronor utan att avtalet ändrats.
Vanliga frågor om stibor
Vem bestämmer Stibor?
Stibor sätts inte av någon myndighet utan beräknas varje bankdag av en administratör utifrån bidrag från en panel av banker. Administrationen står under tillsyn enligt EU:s förordning om referensvärden.
Är Stibor samma sak som styrräntan?
Nej. Styrräntan beslutas av Riksbanken och styr bankernas in- och utlåning i Riksbanken. Stibor är en marknadsränta mellan banker, men den följer i praktiken styrräntan nära och innehåller därutöver en marknadsbestämd premie.
Vilka löptider finns för Stibor?
Stibor noteras för flera korta löptider, från lån över natten och en vecka upp till några månader. Stibor 3 månader är den löptid som oftast används som referens i låneavtal och obligationer.