Lagfart
Lagfart är den officiella registreringen hos Lantmäteriet av vem som äger en fastighet. Den som köper hus eller tomt ansöker om lagfart och betalar stämpelskatt samt en expeditionsavgift.
Lagfart är beviset på att äganderätten till en fastighet är registrerad på en viss person eller ett visst företag. Registret förs av Lantmäteriet och är offentligt, vilket gör att det alltid går att kontrollera vem som äger en fastighet. Den som köper en villa, ett fritidshus eller en tomt ansöker om lagfart efter köpet, normalt inom tre månader från att köpekontraktet skrevs. I praktiken hanterar banken ofta ansökan i samband med tillträdet om köpet finansieras med bolån.
Kostnaden för lagfart består av två delar: stämpelskatt och en fast expeditionsavgift. För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 procent av köpeskillingen, eller av taxeringsvärdet om det är högre än priset. För juridiska personer, till exempel aktiebolag, är skattesatsen betydligt högre. Vid gåva och arv utgår normalt ingen stämpelskatt, men en expeditionsavgift tas ut och vissa villkor kan påverka bedömningen, till exempel om mottagaren tar över lån.
Lagfarten har praktisk betydelse utöver att visa ägandet. Utan beviljad lagfart kan ägaren inte ta ut nya pantbrev i fastigheten, vilket krävs för att kunna belåna den. Lagfartskostnaden räknas dessutom in i fastighetens omkostnadsbelopp, vilket sänker den skattepliktiga vinsten den dag fastigheten säljs. Kvittot på betald stämpelskatt är därför värt att spara till framtida deklaration.
Exempel med siffror
En privatperson köper en villa för 3 000 000 kr. Taxeringsvärdet är 2 400 000 kr, alltså lägre än priset, så stämpelskatten beräknas på köpeskillingen: 3 000 000 kr x 1,5 procent = 45 000 kr. Till det kommer en fast expeditionsavgift på några hundra kronor. Om köparen dessutom behöver nya pantbrev för sitt bolån tillkommer pantbrevskostnad, som beräknas separat med 2 procent på de nya pantbrevens belopp. Lagfart och pantbrev tillsammans brukar därför bli en av de största köparkostnaderna vid ett husköp utöver kontantinsatsen.
Vanliga missförstånd
Många blandar ihop lagfart och pantbrev. Lagfarten registrerar ägandet, pantbrevet är en säkerhet för lån. Ett annat missförstånd är att lagfart krävs vid köp av bostadsrätt, men där finns ingen lagfart eftersom köparen förvärvar en andel i föreningen, inte en fastighet.
Vanliga frågor om lagfart
Vad kostar lagfart?
För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 procent av köpeskillingen eller taxeringsvärdet om det är högre, plus en fast expeditionsavgift. Vid köp för 3 miljoner kronor blir stämpelskatten 45 000 kr.
Behöver man lagfart för bostadsrätt?
Nej. En bostadsrätt är en andel i en förening, inte en fastighet. Ägarbytet registreras i föreningens lägenhetsförteckning i stället.
När ska man ansöka om lagfart?
Ansökan ska göras inom tre månader från att köpekontraktet upprättades. I praktiken sköter banken ofta ansökan i samband med tillträdet.