Buffertsparande
Buffertsparande är pengar som sparas för oväntade utgifter och inkomstbortfall, till exempel en trasig vitvara, en tandläkarräkning eller en period utan jobb. Bufferten placeras normalt lättillgängligt, ofta på ett sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti.
Buffertsparande är grunden i de flesta hushålls ekonomi. Bufferten är inte till för resor eller pension utan för det oplanerade: bilen som går sönder, tvättmaskinen som lägger av, en oväntad räkning eller några månader med lägre inkomst. Utan buffert tvingas många lösa sådana situationer med kreditkort, delbetalningar eller snabblån, där räntor och avgifter snabbt gör den ursprungliga utgiften betydligt dyrare.
Hur stor bufferten behöver vara beror på livssituationen. Ett hushåll med villa, bil och barn har fler saker som kan gå sönder och därför större behov än en student i hyresrum. En vanlig utgångspunkt är att räkna på de egna månadsutgifterna, alltså vad boende, mat, försäkringar och övriga fasta kostnader faktiskt kostar, och sedan sikta på att täcka ett antal sådana månader. Egenföretagare och personer med ojämn inkomst brukar behöva en större marginal än anställda med fast lön.
Placeringen styrs av att pengarna ska vara säkra och åtkomliga. Sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti är den vanligaste lösningen, gärna skilt från lönekontot så att pengarna inte smälter in i vardagskonsumtionen. Konton med bindningstid eller uttagsbegränsningar passar sämre för bufferten, eftersom hela poängen är att kunna använda pengarna omedelbart.
Exempel med siffror
Ett hushåll har utgifter på 25 000 kronor i månaden och siktar på en buffert som täcker två månader, alltså 50 000 kronor. Med ett månadssparande på 1 500 kronor tar det ungefär 33 månader att nå målet. Ligger pengarna på ett sparkonto med 2 procents årsränta ger en full buffert på 50 000 kronor dessutom cirka 1 000 kronor i ränta per år före skatt, medan pengarna väntar på att behövas.
Vanliga frågor om buffertsparande
Hur stor buffert ska man ha?
Det finns ingen regel som passar alla. En vanlig tumregel är att bufferten motsvarar ett par månaders utgifter, och den som har hus, bil eller ojämn inkomst behöver ofta mer än den som hyr och har fast lön.
Var ska buffertsparandet ligga?
Poängen med en buffert är att pengarna finns tillgängliga direkt när något händer. Därför placeras den normalt på ett sparkonto med fria uttag hos ett institut som omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Kan bufferten ligga i fonder?
Fonder och aktier svänger i värde, och en buffert kan behöva användas precis när marknaden fallit. Därför brukar buffertpengar skiljas från långsiktigt sparande som får ta marknadsrisk.