Regressrätt
Regressrätt är rätten för den som har betalat någon annans skuld att i efterhand kräva tillbaka beloppet från den som egentligen är betalningsskyldig. Rätten uppstår till exempel när en borgensman infriar ett lån eller när ett försäkringsbolag ersatt en skada som någon annan orsakat.
Regressrätt bygger på en enkel princip: den som slutligen ska stå för en skuld är inte alltid den som först tvingas betala den. När någon annan än den egentliga gäldenären betalar, får betalaren i stället ett eget krav mot gäldenären. Det kravet kallas regressfordran.
Det klassiska exemplet är borgen. En borgensman som infriar sitt åtagande och betalar låntagarens skuld till banken kan därefter vända sig mot låntagaren och kräva tillbaka hela det betalda beloppet, ofta med ränta. Samma logik gäller mellan flera medlåntagare eller flera borgensmän med solidariskt ansvar: den som betalat mer än sin andel har regressrätt mot de övriga för deras andelar.
Regress förekommer också i försäkringssammanhang. Ett försäkringsbolag som ersatt sin kund för en skada kan ta över kundens krav mot den som vållat skadan och kräva skadevållaren, eller dennes försäkringsbolag, på beloppet. Även staten och kommuner använder regress, till exempel när utbetald ersättning ska återkrävas från den som egentligen var ansvarig.
Det viktiga förbehållet är att regressrätten bara är ett krav, inte en garanti för betalning. Om lånet gick till inkasso för att låntagaren saknade pengar är sannolikheten ofta låg att samma person kan betala regressfordran. För en borgensman är risken därför i praktiken att själv stå för hela kostnaden.
Exempel med siffror
Två personer har gått i borgen solidariskt för en väns lån på 240 000 kronor. Vännen slutar betala och banken kräver den ena borgensmannen på hela beloppet, vilket banken har rätt till vid solidariskt ansvar. Borgensmannen betalar 240 000 kronor och får då dels en regressfordran på 120 000 kronor mot den andra borgensmannen, motsvarande dennes halva, dels en regressfordran på hela beloppet mot låntagaren. Kan låntagaren inte betala något stannar kostnaden på 120 000 kronor vardera för de två borgensmännen.
Vanliga frågor om regressrätt
Vad innebär regressrätt vid borgen?
En borgensman som tvingats betala låntagarens skuld får ett eget krav, en regressfordran, mot låntagaren på det betalda beloppet och kan driva in det som vilken skuld som helst.
Kan ett försäkringsbolag kräva mig på pengar via regress?
Ja. Om bolaget betalat ut ersättning för en skada som någon orsakat genom exempelvis grov vårdslöshet kan bolaget rikta ett regresskrav mot den som vållat skadan.
Vad är regressrätten värd om den skyldige inte kan betala?
I praktiken lite. Regressrätten ger ett juridiskt giltigt krav, men saknar den betalningsskyldige tillgångar och inkomster kan fordran bli omöjlig att driva in.