Deflation
Deflation är ett ihållande fall i den allmänna prisnivån, alltså motsatsen till inflation. Vid deflation stiger pengarnas köpkraft samtidigt som det reala värdet av skulder ökar.
Deflation innebär att den allmänna prisnivån i ekonomin faller under en längre tid, mätt till exempel med konsumentprisindex (KPI). Det är alltså inte fråga om att enskilda varor blir billigare, utan att pengarna som helhet ökar i köpkraft. Motsatsen är inflation, och centralbanker som Riksbanken styr penningpolitiken mot ett inflationsmål på 2 procent bland annat för att hålla säkerhetsavstånd till deflation.
Att fallande priser skulle vara ett problem låter kontraintuitivt, men deflation kan skada ekonomin genom flera kanaler. Om hushåll förväntar sig lägre priser i morgon lönar det sig att vänta med köp, vilket sänker efterfrågan i dag. Företagen möter då fallande intäkter och kan tvingas sänka löner eller säga upp personal, vilket sänker efterfrågan ytterligare. Denna spiral var ett centralt inslag i 1930-talets depression och i Japans långa stagnation från 1990-talet.
För låntagare är deflation särskilt kännbar. Skulder är bestämda i kronor, så när priser och ofta även löner faller blir skuldbördan tyngre i reala termer. Samma mekanism gynnar den som sitter på räntebärande sparande: även en nominell ränta nära noll ger positiv real avkastning när priserna sjunker. Realräntan, alltså räntan minus inflationen, kan därför vara hög under deflation även om den nominella räntan är låg, vilket dämpar investeringar.
Exempel med siffror
Anta att prisnivån faller med 2 procent per år. En varukorg som kostar 10 000 kr i dag kostar då 9 800 kr om ett år, och 100 000 kr på ett sparkonto räcker till mer även utan ränta. För ett hushåll med 1 000 000 kr i lån blir bilden den omvända: om lönen samtidigt sänks från 35 000 kr till 34 300 kr i månaden stiger skulden mätt i månadslöner från cirka 28,6 till 29,2. Vid 0 procent nominell ränta och -2 procent inflation är realräntan dessutom +2 procent, så skulden växer i köpkraftstermer trots att inga räntekronor betalas.
Vanliga missförstånd
Att elektronik eller flygresor blir billigare är inte deflation, utan relativa prisförändringar inom en i övrigt stigande prisnivå. Deflation kräver att den breda prisnivån faller. Disinflation, avtagande men positiv inflation, förväxlas också ofta med deflation.
Vanliga frågor om deflation
Varför är deflation dåligt om priserna sjunker?
Hushåll och företag skjuter upp köp i väntan på lägre priser, vilket dämpar efterfrågan och kan pressa ned löner och sysselsättning. Samtidigt blir skulder tyngre att bära i reala termer.
Vad är skillnaden mellan deflation och disinflation?
Disinflation betyder att inflationen sjunker men fortfarande är positiv, till exempel från 4 till 2 procent. Deflation betyder att prisnivån faktiskt faller, alltså negativ inflation.
Har Sverige haft deflation?
Ja, enstaka perioder med fallande KPI har förekommit, bland annat under 1930-talskrisen och kortare episoder på 2010-talet. Riksbankens inflationsmål på 2 procent syftar till att hålla marginal mot deflation.