Minusränta
Minusränta, eller negativ ränta, innebär att räntesatsen är under noll så att långivaren i praktiken betalar för att låna ut pengar. Sverige hade negativ styrränta 2015-2019, men vanliga sparkonton för privatpersoner fick i regel inte minusränta.
Minusränta betyder att en räntesats är negativ: den som lånar ut pengar får tillbaka mindre än utlånat belopp, i stället för att få betalt för utlåningen. Fenomenet var länge en teoretisk kuriositet men blev verklighet på 2010-talet, när flera centralbanker, däribland Riksbanken, sänkte sina styrräntor under noll för att få upp en envist låg inflation. Riksbankens reporänta var negativ från början av 2015 till slutet av 2019, som lägst -0,50 procent.
Mekanismen riktar sig främst mot bankerna. När det kostar pengar att parkera överskott hos centralbanken ökar drivkraften att i stället låna ut dem, och räntorna pressas nedåt i hela ekonomin. Under den svenska minusränteperioden blev boräntorna historiskt låga och även statsobligationer handlades tidvis till negativ ränta, vilket innebar att investerare accepterade en säker liten förlust i utbyte mot trygghet.
För hushållen blev de praktiska effekterna asymmetriska. Bolån blev billiga, men sparkonton gav i praktiken noll snarare än negativ ränta, eftersom bankerna inte vågade stöta bort privatkunder. Stora företag, kommuner och institutioner fick däremot ofta betala för att ha pengar på kontot. Kombinationen av nollränta på sparande och positiv inflation gav ändå negativ realränta: köpkraften på sparkapital urholkades trots att det nominella beloppet var intakt.
Exempel med siffror
Ett företag har 10 000 000 kr i likviditet på ett konto med -0,5 procents ränta. Kostnaden blir 10 000 000 x 0,005 = 50 000 kr per år för att ha pengarna stående. För ett hushåll var effekten mer indirekt: med 0 procent på sparkontot och 2 procents inflation tappar 100 000 kr i sparande 2 000 kr i köpkraft per år, en negativ realränta på 2 procent trots att kontot aldrig visar minus. Samtidigt kunde ett bolån på 2 000 000 kr under perioden ha en rörlig ränta kring 1,5 procent, alltså 30 000 kr per år före ränteavdrag, historiskt mycket lågt.
Vanliga missförstånd
Minusränta på styrräntenivå betyder inte att vanliga bankkunder automatiskt får betala för sparande. Det är också skillnad på negativ nominell ränta, som är ovanlig, och negativ realränta, som uppstår så fort inflationen är högre än kontoräntan och är betydligt vanligare.
Vanliga frågor om minusränta
Varför inför en centralbank minusränta?
För att stimulera ekonomin när inflationen är för låg. Negativ ränta gör det dyrt för banker att hålla pengar overksamma och pressar ned räntor i hela ekonomin, vilket ska öka utlåning, konsumtion och investeringar.
Fick svenska sparare betala minusränta på sparkonton?
I regel inte. Bankerna avstod av konkurrensskäl från att ta ut negativ ränta av vanliga hushåll, men stora företag och institutioner fick ofta betala för inlåning.
När hade Sverige minusränta?
Riksbankens reporänta var negativ från februari 2015 till december 2019, som lägst -0,50 procent. Sverige var därmed ett av de första länderna att lämna negativ styrränta.