Payback-tid
Payback-tid, på svenska återbetalningstid, är den tid det tar innan de ackumulerade kassaflödena från en investering motsvarar det investerade beloppet. Måttet är enkelt att räkna och förstå, men tar i sin grundform inte hänsyn till ränta eller till kassaflöden efter återbetalningspunkten.
Payback-metoden är den enklaste av de klassiska investeringskalkylerna. Frågan den besvarar är rakt på sak: hur lång tid tar det innan investeringen har tjänat in sig själv? Vid jämna kassaflöden blir svaret investeringsbeloppet delat med det årliga överskottet. Vid ojämna flöden summeras kassaflödena år för år tills investeringsbeloppet är nått.
Metodens styrka är enkelheten och likviditetsfokuset. Den kräver inga antaganden om kalkylränta och fungerar som ett grovt riskfilter, eftersom en kort payback-tid betyder att pengarna är åter innan omvärlden hunnit förändras alltför mycket. Det gör metoden vanlig som första gallring, till exempel för energiinvesteringar som solceller, värmepumpar och tilläggsisolering, eller för maskininvesteringar i mindre företag.
Svagheterna är lika tydliga. Grundformen ignorerar pengars tidsvärde: en krona om fyra år räknas lika som en krona idag. Den ignorerar också allt som händer efter återbetalningspunkten, vilket missgynnar investeringar med lång livslängd. En variant som delvis löser det första problemet är diskonterad payback, där kassaflödena först räknas om till nuvärde med en kalkylränta, vilket alltid ger en längre payback-tid. För fullständiga beslut används payback därför oftast tillsammans med nuvärdesmetoden eller internräntemetoden.
Exempel med siffror
Två investeringar kostar vardera 200 000 kronor. Alternativ A ger 50 000 kronor per år i fem år, payback-tid 4 år och totalt 250 000 kronor. Alternativ B ger 40 000 kronor per år i tio år, payback-tid 5 år men totalt 400 000 kronor. Payback-metoden rangordnar A före B, trots att B skapar betydligt mer värde över sin livslängd. Med diskonterad payback och 6 procents kalkylränta förlängs tiderna dessutom: A:s kassaflöden är efter fyra år värda cirka 173 000 kronor i nuvärde, så inte ens A är då återbetald på 4 år.
Vanliga frågor om payback-tid
Hur räknar man ut payback-tid?
Vid jämna årliga kassaflöden divideras investeringsbeloppet med det årliga inbetalningsöverskottet. En investering på 200 000 kronor som ger 50 000 kronor per år har en payback-tid på 4 år.
Vad är en bra payback-tid?
Det finns ingen allmängiltig gräns. Payback-tiden behöver vara klart kortare än investeringens ekonomiska livslängd, och många företag sätter interna krav som beror på risk och bransch.
Vad är skillnaden mellan payback-tid och nuvärde?
Payback mäter bara hur snabbt pengarna kommer tillbaka. Nuvärdesmetoden diskonterar alla kassaflöden med en kalkylränta och visar investeringens totala värde, inklusive det som händer efter återbetalningspunkten.