Räntekompensation
Räntekompensation är i obligationshandeln den upplupna kupongränta som köparen betalar säljaren vid affär mellan två kupongdatum. I vardagligt språk används ordet ibland också om den ersättning banken tar ut när ett bundet lån löses i förtid, formellt ränteskillnadsersättning.
Räntekompensation är den betalning som reglerar upplupen ränta när en obligation eller annat räntebärande värdepapper byter ägare mellan två kupongdatum. En obligation betalar sin kupongränta vid fasta tidpunkter, ofta en gång per år. Säljs obligationen mitt i en kupongperiod har säljaren “tjänat ihop” en del av nästa kupong utan att ha fått den utbetald. Köparen, som kommer att ta emot hela nästa kupong, ersätter därför säljaren för den upplupna delen vid affären. Beloppet beräknas som kupongräntan gånger den andel av ränteperioden som gått.
På avräkningsnotan syns detta som en separat post utöver själva priset. Obligationsmarknaden noterar nämligen kurser som rent pris, utan upplupen ränta, just för att kursen ska spegla marknadsräntans utveckling och inte den mekaniska uppbyggnaden av kupongränta mellan betalningsdatumen. För köparen är räntekompensationen inget kostnadspåslag i egentlig mening: pengarna kommer tillbaka med nästa kupong. För en privatsparare som handlar obligationer eller räntebärande certifikat är det ändå bra att känna till posten, så att avräkningsnotans totalbelopp inte förvånar.
Ordet används också i en andra, vardaglig betydelse: den ersättning en bank tar ut när en låntagare löser ett lån med bunden ränta i förtid. Den korrekta termen för detta är ränteskillnadsersättning, och reglerna för den finns i konsumentkreditlagen. I äldre lånehandlingar och i dagligt tal förekommer dock ordet räntekompensation även där, så sammanhanget avgör vilken betydelse som avses.
Exempel med siffror
En placerare köper en företagsobligation med nominellt belopp 1 000 000 kr och en årlig kupong på 4 procent. Senaste kupongen betalades för 90 dagar sedan, och räntan beräknas enligt konvention på ett år om 360 dagar. Räntekompensationen blir 1 000 000 x 4 % x 90/360 = 10 000 kr, som köparen betalar säljaren utöver priset. När nästa kupong på 40 000 kr betalas ut tillfaller hela beloppet köparen, som därmed netto får de 30 000 kr som motsvarar innehavstidens 270 dagar.
Vanliga frågor om räntekompensation
Varför betalar man räntekompensation när man köper en obligation?
För att säljaren har rätt till den ränta som hunnit löpa sedan senaste kupongutbetalningen. Köparen ersätter säljaren vid köpet och får sedan tillbaka beloppet genom att ta emot hela nästa kupong.
Är räntekompensation samma sak som ränteskillnadsersättning?
Nej, formellt inte. Ränteskillnadsersättning är bankens ersättning vid förtidslösen av bundna lån, men i vardagligt tal används räntekompensation ibland om båda, så sammanhanget avgör.
Ingår räntekompensationen i obligationens pris?
Nej, den redovisas separat. Obligationskurser anges normalt som rent pris utan upplupen ränta, och räntekompensationen läggs till på avräkningsnotan.