Räntekorridor
Räntekorridoren är spannet mellan centralbankens inlåningsränta och utlåningsränta, de räntor banker får när de placerar respektive lånar pengar över natten hos centralbanken. Korridoren håller dagslåneräntan på interbankmarknaden nära styrräntan.
Centralbanker styr inte ekonomins räntor genom dekret, utan genom att sätta villkoren för bankernas egna placeringar och lån över natten. Riksbankens system bygger på stående faciliteter: banker med överskott kan placera hos Riksbanken till inlåningsräntan, banker med underskott kan låna till utlåningsräntan. Ingen rationell bank gör då affärer utanför detta spann med andra banker, dagslåneräntan pressas in i korridoren, och styrräntan i mitten blir ankaret för hela det korta ränteläget.
Korridorens bredd är en avvägning. En smal korridor ger precis styrning av marknadsräntorna, en bredare korridor uppmuntrar bankerna att i första hand handla med varandra i stället för med centralbanken. Riksbanken har genom åren justerat både bredd och teknisk utformning av sitt styrsystem, och motsvarande korridorsystem används av bland andra Europeiska centralbanken.
Genomslaget vandrar vidare i räntekedjan: från dagslåneräntan till referensräntor som Stibor, vidare till bankernas upplåning via certifikat och obligationer, och till slut till hushållens rörliga bolåneräntor och företagens kreditkostnader. Räntekorridoren är därmed den tekniska länken mellan penningpolitiska beslut och de räntor allmänheten möter.
Exempel med siffror
Anta att styrräntan är 2,00 procent och att korridoren är satt till 0,10 procentenheter åt vardera hållet. Inlåningsräntan blir då 1,90 procent och utlåningsräntan 2,10 procent. En bank som har 100 miljoner kr i överskott en natt får 1,90 procent i årsränta hos centralbanken, medan en bank som saknar 100 miljoner kr kan låna dem för 2,10 procent. Om en annan bank erbjuder dagslån till 2,30 procent tackar låntagaren nej och går till centralbanken i stället, marknadsräntan trycks därför in i spannet 1,90-2,10 procent.
Vanliga frågor om räntekorridor
Varför har Riksbanken en räntekorridor?
För att styra de korta marknadsräntorna. Ingen bank lånar ut till en annan bank under centralbankens inlåningsränta eller lånar dyrare än dess utlåningsränta, så dagslåneräntan hålls inom korridoren nära styrräntan.
Vad är golvet och taket i korridoren?
Golvet är inlåningsräntan, den ränta banker får på medel som placeras hos centralbanken över natten. Taket är utlåningsräntan, priset för att låna över natten mot säkerhet hos centralbanken.
Påverkar räntekorridoren min boränta?
Indirekt. Korridoren ser till att korta marknadsräntor som Stibor följer styrräntan, och dessa räntor styr i sin tur bankernas upplåningskostnad och därmed rörliga boräntor.