Skuldkvot
Skuldkvot är hushållets totala skulder delade med årsinkomsten före skatt. En skuldkvot på 4,5 betyder att skulderna är fyra och en halv gånger större än bruttoårsinkomsten.
Skuldkvot beskriver hur stora ett hushålls skulder är i förhållande till inkomsten. Måttet beräknas som total skuld delad med årsinkomst före skatt. Om ett hushåll har lån på 3 miljoner kronor och tjänar 750 000 kr per år brutto är skuldkvoten 4,0. Måttet används både av banker vid kreditprövning och av myndigheter som Finansinspektionen och Riksbanken för att följa hushållens skuldsättning på nationell nivå.
Skuldkvoten kompletterar belåningsgraden, som i stället mäter lånet mot bostadens värde. En låg belåningsgrad kan dölja en hög skuldkvot: den som köper en dyr bostad med stor kontantinsats men låg inkomst kan ha god marginal mot bostadens värde men ändå vara känslig för räntehöjningar och inkomstbortfall. Därför tittar banker på båda måtten, tillsammans med en kvar-att-leva-på-kalkyl.
I de svenska amorteringsregler som infördes 2018 kopplades ett skärpt amorteringskrav till skuldkvoter över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten, utöver de krav som styrs av belåningsgraden. Regelverket har därefter varit föremål för översyn, så de exakta nivåerna och kraven kan ändras. Aktuella regler finns hos Finansinspektionen. Principen är dock stabil: ju högre skuldkvot, desto större krav på amortering och desto större känslighet i hushållets ekonomi.
Exempel med siffror
Två makar har tillsammans 60 000 kr i månadsinkomst före skatt, alltså 720 000 kr per år. De har bolån på 2 900 000 kr och ett billån på 200 000 kr, totalt 3 100 000 kr i skuld. Skuldkvoten blir 3 100 000 / 720 000 = 4,3. Om räntan på bolånet stiger med en procentenhet ökar räntekostnaden med 29 000 kr per år före ränteavdrag, ungefär 2 400 kr i månaden. Samma hushåll med skuldkvot 2,0 hade bara fått cirka 1 200 kr i ökad månadskostnad, vilket illustrerar varför hög skuldkvot gör hushållet mer räntekänsligt.
Vanliga missförstånd
Skuldkvot förväxlas ofta med skuldsättningsgrad, som är ett företagsekonomiskt mått där skulder ställs mot eget kapital. Ett annat missförstånd är att skuldkvoten räknas på nettoinkomsten, men i svenska bolånesammanhang används inkomsten före skatt.
Vanliga frågor om skuldkvot
Hur räknar man ut sin skuldkvot?
Summera hushållets alla lån och dela med hushållets sammanlagda årsinkomst före skatt. Lån på 3 000 000 kr och bruttoinkomst på 720 000 kr per år ger skuldkvoten cirka 4,2.
Vad är en hög skuldkvot?
I den svenska bolånedebatten har gränsen 4,5 gånger bruttoårsinkomsten använts som riktmärke för förhöjd skuldsättning, bland annat i amorteringsreglerna.
Är skuldkvot samma sak som belåningsgrad?
Nej. Skuldkvoten jämför skulden med inkomsten, medan belåningsgraden jämför lånet med bostadens värde. Båda används vid kreditprövning.