Så fungerar Bull och Bear-certifikat

Ett Bull-certifikat stiger när underliggande index eller aktie stiger, ett Bear-certifikat stiger när underliggande faller. Båda har daglig hävstång, vanligen mellan X2 och X15, vilket betyder att dagens procentuella rörelse i underliggande multipliceras med hävstången, varje handelsdag för sig. Hävstången nollställs vid varje dagsslut. Det gör instrumenten träffsäkra för rörelser inom en dag, men i marknader som svänger fram och tillbaka urholkas värdet, och urholkningen växer snabbt med hävstången. Ett certifikat är dessutom ett skuldebrev utgivet av en bank, så du bär även risken att utgivaren inte kan betala.

Vad är ett Bull-certifikat och ett Bear-certifikat?

Ett Bull-certifikat ger positiv exponering mot underliggande: stiger OMXS30 med 1 procent under dagen stiger ett BULL OMX X10 med 10 procent. Ett Bear-certifikat är spegelbilden: faller index 1 procent stiger ett BEAR OMX X10 med 10 procent. Underliggande kan vara index, enskilda aktier, råvaror eller valutor.

Certifikaten handlas som vanliga aktier under börsens öppettider, till exempel via Avanza eller Nordnet, och kräver ingen särskild kontotyp. Du kan aldrig förlora mer än det belopp du köpt för.

Hur fungerar den dagliga hävstången?

Hävstången gäller en dag i taget. Vid varje dagsslut ombalanserar utgivaren certifikatet så att nästa dag börjar med exakt samma hävstång igen, oavsett vad som hände i dag. Matematiskt ser värdeutvecklingen ut så här:

Värde efter dag 1 = startvärde × (1 + hävstång × dagens indexavkastning)

Över flera dagar multipliceras dagsresultaten med varandra. Det betyder att certifikatets utveckling över en vecka inte är detsamma som hävstången gånger indexets utveckling över samma vecka. I en jämn trend blir resultatet bättre än så: stiger index 2 procent fem dagar i rad är index upp 10,4 procent, medan ett Bull X10 är upp 148,8 procent (1,2 upphöjt till 5), alltså mer än tio gånger indexuppgången. Ränta-på-ränta jobbar för dig när riktningen håller i sig.

Varför urholkas värdet i svängiga marknader?

Samma matematik som förstärker en trend straffar en marknad som svänger fram och tillbaka. En dag upp 2 procent följd av en dag ner 2 procent ger för index 1,02 × 0,98 = 0,9996, en förlust på bara 0,04 procent. För ett X10 blir det 1,20 × 0,80 = 0,96, en förlust på 4 procent, trots att index nästan står stilla. Förlusten per svängning växer med kvadraten på hävstången, ett X10 tappar hundra gånger mer än underliggande på varje tur och retur.

Så här ser det ut dag för dag med 10 000 kr i ett Bull X10 när index pendlar mellan +2 och -2 procent:

Dag	Index, dagsrörelse	Indexvärde	Bull X10, dagsrörelse	Certifikatvärde
Start	-	100,00	-	10 000 kr
1	+2,0 %	102,00	+20 %	12 000 kr
2	-2,0 %	99,96	-20 %	9 600 kr
3	+2,0 %	101,96	+20 %	11 520 kr
4	-2,0 %	99,92	-20 %	9 216 kr
5	+2,0 %	101,92	+20 %	11 059 kr
6	-2,0 %	99,88	-20 %	8 847 kr

Efter sex dagar är index i praktiken oförändrat, ner 0,12 procent. Certifikatet är ner 11,5 procent. Ingen har gjort fel, det är så daglig ombalansering fungerar. Effekten kallas ofta volatility drag eller urholkningseffekten. Du kan laborera med egna siffror i hävstångssimulatorn.

Vad är skillnaden mot att äga underliggande direkt?

Äger du aktien eller en indexfond äger du en tillgång. Ett certifikat är en exponering mot en tillgång, förpackad som ett skuldebrev. Skillnaderna i praktiken:

• Du får inga utdelningar utbetalda och har ingen rösträtt, utdelningar hanteras i stället i certifikatets prissättning.
• Din avkastning över flera dagar följer inte index gånger hävstången, på grund av ombalanseringen ovan.
• Tillgången kan återhämta sig hur länge som helst, ett certifikat med hög hävstång kan hinna urholkas eller lösas in innan återhämtningen kommer.
• Du betalar löpande avgifter som en aktieägare slipper.

Vad är emittentrisk?

Certifikat ges ut av banker och värdepappersbolag, emittenter. Köper du ett certifikat lånar du i praktiken ut pengar till emittenten, som lovar att betala tillbaka enligt certifikatets villkor. Hamnar emittenten på obestånd kan hela värdet gå förlorat, oavsett hur underliggande index har utvecklats. Certifikat omfattas inte av insättningsgarantin. Risken är låg hos stora utgivare men den är inte noll, och den är ett skäl att inte samla stora belopp i certifikat från en enda emittent.

Vilka avgifter betalar du?

Tre kostnader påverkar resultatet:

• Förvaltningsavgift, ofta i storleksordningen 0,5 till 2 procent per år beroende på utgivare och produkt. Den dras dagligen ur certifikatets värde, du ser den aldrig på en faktura.
• Spread, skillnaden mellan köp- och säljkurs. Den betalas vid varje avslut och är ofta större i produkter med hög hävstång och under timmar när underliggande marknad är stängd.
• Courtage hos din mäklare, samma princip som vid aktiehandel hos Avanza eller Nordnet.

I hävstången ligger dessutom en räntekomponent, eftersom emittenten finansierar den förstorade exponeringen. För instrument som hålls dagar eller veckor blir summan av avgifter och urholkning ofta större än man tror.

När passar Bull och Bear-certifikat, och när passar de inte?

Certifikaten passar när du har en tydlig tro på riktningen samma dag eller de närmaste dagarna, vill ha stor exponering med litet kapital och accepterar att hela insatsen kan gå förlorad. Bear-certifikat kan också användas kortsiktigt för att skydda en portfölj vid väntad nedgång.

De passar inte för långsiktigt sparande, för sidledes marknader där urholkningen dominerar, eller för den som inte hinner bevaka positionen. Hög hävstång över natten är ett kapitel för sig, ett enda öppningsgap kan radera en stor del av kapitalet permanent. Det räknar vi på i del 2, Vilka certifikat kan du hålla över natten?

Detta är utbildningsinnehåll, inte finansiell rådgivning. Hävstångsprodukter kan förlora hela sitt värde.